Dela sidan:

Varje år publicerar Reuters Institute studien Digital news report. Den 144-sidiga rapporten, som kan läsas i sin helhet här, tittar närmre på både globala och lokala trender för digitala nyhetsmedier.

I rapporten konstateras att den svenska digitala nyhetsmarknaden präglas av en hög betalningsvilja där en av fyra (26 procent) betalar för någon typ av digital nyhetstjänst. Siffran är att jämföra med förra årets nivå på 20 procent och är den näst högsta betalningsviljan av alla 37 undersökta länder.

Andra globala trender som även märks på den svenska marknaden är att alltfler tidningar tar betalt för sitt digitala innehåll, Google och Facebook tar alltmer av den digitala annonskakan, mobil och tv är de vanligaste sätten att konsumera nyheter samt att allt fler publicister (med undantag för Expressen) försöker förlita sig mindre på trafik från tredjepart.

I rapporten konstateras att medier utanför den traditionella floran har ett högt genomslag och ett högt förtroende i sin målgrupp. De traditionella mediernas räckvidd är uppdelad i två, veckovis och de som läser sajterna fler än tre gånger i veckan, medan de alternativa medierna endast har ett mått på totalt genomslag. Med det sagt visar rapporten att både högerextrema Fria Tider (11 procent av befolkningen) och den högerpopulistiska sajten Nyheter Idag (10 procent) har större onlinepublik än exempelvis Dagens Industri (9 procent), som visserligen bevakar en nisch och dessutom har en hög utsträckning av premiummaterial.

Sverige placerar sig på 23:e plats av 37 undersökta länder när det gäller allmänt förtroende för medierna där 41 procent säger sig ha förtroende för vad som skrivs. Förtroendet för de medier man själv läser är högre (51 procent) vilket särskilt gäller de som läser så kallade alternativa medier. Högst förtroende har allmänheten för Sveriges Radio, Sveriges Television och lokaltidningar. Bland övriga kommersiella medier placerar sig Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och TV4 högst.

En av de som varit med och tagit fram rapporten är Oscar Westlund, docent vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation på Göteborgs universitet. Han var en av de som var med och drev frågan om att alternativa mediers genomslag skulle inkluderas i rapporten.

– I arbetet med Medieutredningen saknades den aspekten och jag är väldigt glad att vi fick med den här, berättar han för Resumé.

Den höga betalningsviljan för digitala nyheter är något som bör glädja många svenska mediehus. Men samtidigt som fler är redo att betala ger en digital kund inte lika höga intäkter som en printprenumerant.

– Nyckeln för att kunna ta betalt online är att faktiskt skapa ett läsarvärde. Men det mest problematiska med den utvecklingen vi sett är inte att en digital prenumerant ger lägre intäkter än en printprenumerant, det är snarare att digitala jättar som Google och Facebook kontrollerar den digitala annonsmarknaden, fortsätter Oscar Westlund.

Gällande det förhållandevis låga förtroendet för medier i Sverige menar han att det kan vara farligt att bara titta på siffrorna.

– Vill vi ha ett hundraprocentigt förtroende? Det kan likagärna betyda att vi har en naiv mediepublik som sväljer allt medierna rapporterar.


Dela sidan: