Dela sidan:

Artificiell intelligens, blockchain, big data och internet of things. Som kommunikatörer har vi ett ansvar att avdramatisera och förenkla dessa begrepp. Men hur ska vi lära oss att dissekera de ”digitala monstren”? Det diskuterades under Sveriges Kommunikatörers lunchseminarium i en panel bestående av Olof Hernell, digitaliseringschef EQT, Åsa Jamal, kommunikationschef Telia Sverige, Margareta Steinsvik, futurist och företagsledare Bulls Press Group, Jan Artem Henriksson, medgrundare SelfLeaders och Valuesmatch och Hanna Brogren, generalsekreterare Sveriges Kommunikatörer.

– Datan är den nya oljan och alla människor har gladeligen givit data till företag som Alibaba, Facebook och Google. De sitter på den. Men vi kan själva skapa värdefull data för det vi håller på med och AI kommer hjälpa oss att kommunicera med människor som behöver det vi gör, säger Margareta Steinsvik.

Det bästa exemplet hittills är självkörande bilar.

– Bilarna använder AI till de åtta kamerorna som scannar av. Det behövs inte bara ingenjörer för att göra algoritmerna, utan det kommer även behövas kommunikatörer och filosofer.

Vad krävs av kommunikatörerna i den här utvecklingen?
– Vi pratar idag inte så mkt om AI utan digitalisering och av företag. Det innebär en förändring för människor, vi gör saker på ett annat sätt, i jobbet och i samhället. För kommunikatörer är det viktigt att lotsa på arbetsplatser, vad det kommer leda till, varför vi gör det och värderingar och etik, säger Hanna Brogren.

Vilka är de största trösklarna när du pratar om dessa saker?
– Det finns en förväntan på yrket som är gammaldags. Vi har sett kommunikationschef som är med i beslutsfattande, men det fattas någonting. Kommunikatörer ska coacha åt chefer, men cheferna kan samtidigt säga ”jag vet inte hur kommunikatörerna ska tillgodose förändringen”.

Åsa Jamal från Telia menar att vi fortfarande ser AI som ett skräckscenario.

– Det är svartvitt. Men verkligheten är inte så. Kommunikatörerna måste avdramatisera. Inte att sopa problem under mattan, men överbrygga osäkerheten som man kan känna för nya saker. Ta till exempel Mastercard, som började med ansiktsigenkänning och kallade det för Selfie Pay. Det kändes väldigt naturligt i den kontexten.

Olof Hernell på EQT håller med.

– Kommunikatörer har det viktiga ansvaret att förenkla. Det är viktigt för oss i styrelsegrupper. Vi vill veta hur vi ska dissekera det digitala monstret och skära ned i enklare bitar, säger han och fortsätter: 

– Det andra viktiga är att gjuta mod i ledarskap. Vissa styrelser kapitulerar för digitaliseringen och säger ”vi har några som håller på med detta”. Så kan du inte säga. AI ska vara en förstärkning till det du redan kan. Ta bort fasaden, men inte kapitulera.

Men – att förenkla är en skör balansgång.

– Det finns en risk när vi förenklar så långt att det blir ena eller andra sidan, människor eller AI. Det är farligt. Det kan leda till konstiga vägar, både i beslutsfattande i ledningsgrupp. Så det kräver en balansgång.

Det krävs att AI och värdering går hand i hand.

– Vi har lagt tid på McKinsey presenterade en rapport 2016 där de ställde frågan varför AI-implementeringen tar så lång tid. Nummer ett hinder som kom upp var kultur och värderingar. Problemet är att vi vågar inte testa. Börja med de nya som kommer in i onboardingen. Det andra är att värderingar inte bara är HR och akademi utan att man lanserar moduler, säger Jan Artem Henriksson.

Moderator Max Landergård frågor om det finns något som de som sitter i publiken kan göra kring AI.

– Som företagsledning vill du lösa storskaliga problem, men har begränsat med lösningsrymd. Men som när vi investerar i startups – istället för att titta på 5000 startups – kan vi titta på 2,5 miljoner bolag? Då tittar vi på vår data, vad vi kan hitta externt, men även via Google och Amazon. Eller varför inte komplettera i anställningsprocesser som kan flagga när jag omedvetet gör en diskriminering.

Åsa Jamal:

– Vi använder något som vi kallar robotics i kommunikationen och har en chatbot som heter Charlie. Vi förvärvade AI-bolaget Humany för ett tag sen. Vi vill öka tillgängligheten för våra kunder i kundtjänsten. Men vi måste samtidigt tänka efter, uppfattas det som att vi inte vill prata med kunderna? Vi som jobbar med kommunikation satt förstås o gjorde enorma frågeformulär kring hur detta kunde missuppfattas.


Dela sidan: