Dela sidan:

86 procent av svenskarna har inget förtroende för spelbranschen, enligt en undersökning som branschorganisationerna SPER och BOS har genomfört.

När allmänheten tillfrågas om hur spelbolagen ska ta ansvar hamnar fem svar överst på topplistan. Dessa är omöjliggör spel på kredit, ingen marknadsföring till folk under 18 år, stäng av de som är spelberoende, ingen reklam för spel och erbjud stöd till spelberoende.

För att få till en förändring tror Postkodlotteriets vd Anders Årbrandt att självinsikt är viktigast.

– Bra anseende är lika med bra affär, dåligt anseende är lika med dålig affär. Sen finns det hundratals vägar framåt och strategier. Men att kommunicera sig bort från anseende är inte rätt väg, säger han.

Per Norman, vd på MrGreen håller med om att man måste tvätta sin byk.

– Men nu får vi äntligen till en lag som gör att vi kommer få en enad bransch – en viktig del för att peka på att vi har gemensamma problem. Reklamintensiteten gör att man får en negativ syn på branschen. Men spelbranschen innebär inte bara problem. Sju av tio svenskar spelar. Många innovativa saker kommer från människor verksamma i branschen – svenska bolag är ledande i världen på spelutveckling, säger han.

Karin Rosell, marknadschef på Eon, är verksam i en bransch där förtroendet inte är alltför högt. Hon kommer från en annan bransch – telekom – där förtroendet inte heller är alltför högt.

– ­­Som konsument når man spelreklamen hela tiden. Det innebär att ni bidrar till den här problematiska bilden. Ni har stora kommunikativa utmaningar, men det går att förändra synen på en bransch om man bara gör rätt saker. Det tror jag att spelbranschen kan åstadkomma, säger hon.

Ett sätt att åstadkomma en attitydförändring är att visa att man kan vara schysstare mot konsumenterna och mot samhället, tror Karin Rosell. Men det räcker inte med att kommunicera detta, det måste vara en del av affären.

– Annars blir det inte på riktigt, det blir inte äkta och ärligt. Ni måste hitta något ni kan bidra med för er målgrupp. Kolla på hur Systembolaget förändrat bilden av dem, säger Karin Rosell.

Anders Årbrandt tror att den tidigare otydliga lagstiftningen skapat problemet.

– Vi har en grundinställning att överlova och underleverera. Alla vinner inte drömvinsten, säger han.

Per Norman tror på en klumpeffekt.

– Det blir ett massivt flöde av reklam, eftersom spelreklamen inte varit tillåten i alla kanaler. Förr brukade man prata om att man inte kan lägga två bolag från samma bransch i samma break. Nu kan det komma sju spelbolag på raken, säger han.

Han tror att spelbolagens investeringar i marknadsföring, som i dag utgör fem miljarder kronor i Sverige, kommer att minska i efter att den nya spelregleringen träder i kraft vid årsskiftet.

– Bolagen kommer att få en 18-procentig skatt på omsättningen framöver. Ska du ha någon lönsamhet då måste du ta pengar från något annat. Och kostnadsposten för marknadsföring är väldigt hög, så jag gissar att det är från den man kommer att ta.



Dela sidan: