Dela sidan:

Den 17 mars 2018 avslöjar visselblåsaren Christopher Wylie för The Observer och New York Times om hur han hjälpt Cambridge Analytica samla in information från 50 miljoner amerikanska Facebookanvändare. Siffran ska senare komma att ändras till 87 miljoner. Användarinformationen ska ha sålts till president Donald Trumps valkampanj och uppges vara en bidragande orsak till att han vann valet. En dataskandal utan dess like radas upp och ett journalistiskt arbete som utvecklats under flera år får sitt ljus.

The Guardians undersökande journalist Carol Cadwalladr bjöd på detaljer kring arbetet under en intervju med Ekots utrikeschef Ginna Lindberg i ett fullsatt Wisby strand under Almedalsveckans fjärde dag.

Hon beskriver det som kaos när Cambridge Analytica skulle publiceras och en enorm lättnad när allt var klart.

– The Guardian skrev om det redan 2015 och hade mycket fakta då. Men det var visselblåsaren som lade den sista pusselbiten. I mitt första telefonsamtal med honom kunde jag knappt tro vad han sa, säger hon.

Det var tre internationella nyhetsorganisationer som arbetade med Cambridge Analytica: The Guardian/The Observer, New York Times och Channel 4 News. En utmaning bara det, berättade hon.

– Jag och teamet var helt utmattade. Det var månader av jobb för att få ihop allt. Facebook försökte stoppa oss. Veckan innan publiceringen satte vi autosvar på allt – vi sa till Facebook att detta är vad vi har, detta kommer vi säga och här är våra frågor. På fredagen, dagen innan publicering, vaknar jag av ett mejl där det står att Facebook hotar med stämning. Facebook är enorma så självklart störtade jag in på kontoret och pratade med våra advokater.

Facebook publicerade sedan ett pressmeddelande och försökte på det viset få kontroll på storyn först. Detta efter att, enligt Carole Cadwalladr, ha vägrat prata om läckan i två år.

Därefter pushade New York Times för att publicera vilket satte alla på helspänn.

– Klockan var tre på natten skrev vi om och tog in den nya faktan. På morgonen var den ute. Det var en otroligt känsla – äntligen.

Ginna Lindberg: Hur hittade du Christopher Wylie?
– Jag skrev första grejen på Cambridge Analytica i februari 2017. Då upptäckte jag en länk till en firma i Kanada som hade arbetat för en av Brexit-kampanjerna. Men när jag frågade tog de bort länken. Jag började leta efter tidigare anställda på Linkedin. En av de första jag träffade sa att jag måste hitta Chris Wylie. Det fanns ingenting om honom på nätet och inget som kopplade honom till Cambridge Analytica. Men jag fick tag i ett nummer och messade.

Carole Cadwalladr berättar att det första telefonsamtalet var åtta timmar långt.

– Jag kunde inte tro alla de saker han sa. Han var rädd. Det var kort efter att Donald Trump hade blivit vald och Chris hade ju spelat en roll i detta. Chris hade hjälpt att ta data ur flera Facebookprofiler. Och Steve Bannon (redsanm. Donald Trumps tidigare chefsstrateg) var bara en man han träffade. Bannon hade den här datan och den var inne i Pentagon.

Hon funderade över för- och nackdelarna att presentera Christopher Wylie på världsscenen.

– Chris bestämde till slut att han var villig att komma fram, men självklart tvekade han. Vad som tog mig så lång tid var bara att försöka få honom bekväm. Han tvingades vara beredd på att utmanas med frågor, men också villig att avslöja de stora spelarna. Så det fick mig att leta konstant efter alla andra bevis, ta in legala råd men även skydd.

Christopher Wylie vägrade till en början låta sig spelas in.

– Jag tog bara anteckningar. Han ville inte bli inspelad innan alla saker var på plats. Detta skedde en veckan innan avslöjandet. Jag var tvungen att sitta dygnet runt sista dagarna för att slutföra de sista artiklarna.

Ginna Lindberg: Tänkte du på riskerna?
– Ja. Många människor var intresserade av vad vi hade. Det kändes skört och oddsen var emot oss.

Carole Cadwalladr har under den enorma granskningen blivit ännu mer varse om hur sårbara vi är i den digitala eran.

– Vi vet inte vilka som har information oss oss helt enkelt. Vi har varit nonchalanta mot detta. Alla genomför ju kampanjer, men jag insåg rätt fort att detta inte var rätt. Det var inget kommersiellt företag, det var ett spel som spenderat miljoner på att samla in data. De använder denna teknologi på den vanliga befolkningen och det är oerhört problematiskt.

Hon menar att de enorma techplattformarna står över lagen.

– Vi vet inte hur deras algoritmer fungerar och det är det som får mig att fortsätta. Facebook har ju svaren på deras servrar. Vi har en situation där företagen är farliga för staten. Facebook är ett amerikanskt företag så när brittiska parlamentet vill att Mark Zuckerberg ska ge oss svaren så vägrar han. Det var därför som vi sampublicerade med New York Times för de har större inverkan på Facebook.

Carole Cadwalladr menar att Facebook och Google kommer spela en massiv roll för det svenska valet i september.

– En stor del av ert val kommer att bli förmedlad via plattformarna. Du vet inte vem som betalar för dessa annonser. I samband med Irlands abortröstning såg vi i realtid hur det var utländska grupper använde utländska pengar för att påverka.

Ginna Lindberg: så detta kommer till Sverige?
– Ja. Alla är sårbara. Du kommer bli influerad av ”the black box” och det är väldigt svårt att sålla. Under de senaste veckorna har vi till exempel fått bevis på samband mellan pro-Brexit och Ryssland.



Dela sidan: