Dela sidan:

Sexanklagelserna mot filmproducenten Harvey Weinstein hösten 2017 blev startskottet för det globala uppropet #metoo-rörelsen. En rörelse som fått tusentals kvinnor att lyfta fram sexuella trakasserier och övergrepp och som vägrar att låta sig tystas.

Men #metoo har också gett upphov till ett publicistiskt haveri där framträdande profiler i medievärlden har namngivits. Förra veckan stod det klart att PON fäller tio av de 25 anmälningar som kommit in kring namnpubliceringarna i #metoo – Expressen fälls fyra gånger.

Hur blir det då när medier granskar medier – gäller samma premisser? Just detta diskuterades under under ett fullsatt seminarium i Almedalen under torsdagen. Resumé hade som första tidning bjudit in den person som hamnat i skottgluggen – Fredrik Virtanen, journalist och författare, som tidigare arbetade på Aftonbladet. Med på diskussionen var också medierådgivaren Jeanette Fors-Andrée, Tredje Statsmaktens vd Lars Truedson och Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg.

Trots att Resumé bjudit in ett tiotal mediechefer från alla svenska stora medier och även gett dem chans att skicka ersättare var det ingen av dem som närvarade och kunde förklara hur de har tänkt kring sina beslut att namnpublicera. Detta påtalades också flera gånger under debatten.

Vad tänkte ni när de första namnen dök upp i de traditionella medierna?
– Vi sänkte gränsen för namnpublicering. Det var en viktig samhällsrörelse, men sen glömde vi det pressetiska, man kan inte knäcka ägg för att göra revolution. Detta är inte etik, säger Lars Truedson.

Jeanette Fors-Andrées ord är hårda:

– Journalister ska inte fälla domar, det är upp till rättssystemet. Det är anmärkningsvärt att vi har mediehus som försvarar de här namnpubliceringarna. Medierna införde avrättning som affärsidé. Det var snabba klick och att fälla högt uppsatta chefer. Det är en bedrövlig utveckling.

Åsa Linderborg menar att hon direkt förstod vad det skulle leda till.

– Det här kommer bli trubbel. Att det var förtal var vi överens om, säger hon om när Fredrik Virtanen initialt hängdes ut i sociala medier.

– Vi hamnade i en svår situation. Det första #metoo-fallet var en jobbarkompis, Fredrik Virtanen. Jag är i den rollen att jag får skriva vad jag vill och min första text handlade om problemet med namngivningar. Jag har undrat varför liberala journalister tar så lätt på rättssäkerhet.

Fredrik Virtanen är märkbart tagen. Löpsedlarna var överallt när han stod på Arlanda med sin familj.

– Vi flydde landet. Jag trodde inte mina ögon. Så här arbetar inte pressen i Sverige. Jag var tvungen att skydda mina barn. Och det var som att livet var över, säger han.

Samtliga i panelen var kritiska till hur mediechefer har hanterat debatten efter #metoo-publiceringarna, och att ingen medverkade i panelen.

– Det är corporate bullshit att de inte är här idag. Att man förväntar sig tillgänglighet från de man granskar och sen går man själv och gömmer sig, säger Jeanette Fors-Andrée.

Lars Truedson:

– Hyckleriet blir så slående. Det har blivit allt jobbigare att få tag på folk de senaste tio åren, för att under hösten peaka.

– Jag har försökt diskutera detta i sju månader. Det har varit ett flatskratt och otroligt svårt. För mig är det fantastiskt att få prata på en scen inför publik, säger Åsa Linderborg.

Panelen har en samlad kritik kring de snabba publiceringar som gjordes. Åsa Linderborg menar att avslöjandet kring Harvey Weinsten gjordes efter ett år av förberedelser.

– I Sverige gjorde man en publicering på tre dagar.

LÄS MER:  Thomas Mattsson namnger mediemän i text om Aftonbladet
LÄS MER: Endast en tredjedel tycker att byråerna har levt upp till #sistabriefens krav

Pressombudsmannen menar bland annat att det som händer i Sverige är ett avstamp från Harvey Weinstein-startskottet i USA.

– Det går inte att tänka sig höstens publiceringar utan det som hände i USA. Det är en viktig samhällsförändring på grund av det som har hänt, men den skulle vi kanske fått utan att slänga Fredrik under bussen, säger Lars Truedson.

Jeanette Fors-Andrée:

– Jag håller inte med pressombudsmannen. Jag har sett vad mediedreven gör med folk och man har gått från att granska till att använda mänskligt material som råvara.

Att jämföra vårt pressetiska system med USA:s går inte heller, menar Fredrik Virtanen.

– Det här är ju ett sätt att trolla korten. I USA finns skadestånd. Därför måste medierna vara mycket mer noggranna och i Weinstein-caset fanns dokument och sekretessamtal. Expressen ägnade tre dagar åt detta.

Sveptes man med?
– Ja. Vi är opportunister. Alla mediehus – och jag säger alla mediehus – kan inte ifrågasätta kvinnors berättelser. I samband med #metoo var det kvinnornas tur och då måste vi alltid lyssna och lita på dem. Men det ledde till att vi blev rädda att ställa kritiska frågor. Det var det som låg i luften. Det måste finns någonting mer än bara anonyma källor och vi måste alltid ifrågasätta, säger Åsa Linderborg.

Fredrik Virtanen:

– Det gick en vecka från att drevet kom i sociala medier till att tidningarna skrev. Och när det kommer i traditionell press förädlas uppgifterna. Det var en perfekt storm. De var fortfarande livrädda. Den här skräcken lever kvar i journalistkåren.

Åsa Linderborg:

– Vi svenskar är trendkänsliga för vad som skrivs i sociala medier. Det blir konstigt om man aldrig skulle se vad som sägs i sociala medier. Men en namnpublicering där ska inte göra att vi publicerar.

Samtliga i panelen är djupt kritiska till framför allt Expressen för deras hållning i frågan.

– Det blev ju någon slags kommersiell konkurrens där Thomas Mattsson ville sätta kniven i Aftonbladet när de var som svagast. Och så kom den där texten. Det gör det så sorgligt, säger Lars Truedson.

Fredrik Virtanen:

– Det var jobbigt att vara bonden i spelet av stora drakar. Att krossas för att Expressen ville krossa Aftonbladet.

Men Fredrik, har du ingen förståelse för att det här kunde ske? Svenska Dagbladet till exempel flera vittnesmål i ditt fall.
– Nej. Vad jag gjorde för 15-20 år sedan på krogen står jag för. Men jag vill inte bli uthängd så långt efteråt såvida jag inte är kungen.

Hur ska man hantera anonyma vittnesmål?
– Självklart ska man ha anonyma källor. Men när det gäller att ha många anonyma källor – du kan ju inte bara skriva ”detta baseras på 24 vittnesmål”, säger Lars Truedson.

Tror ni de ansvariga utgivarna var medvetna om att de trampade i klaveret?

– Klicken rusade i höjden. Att en chefredaktörs text blir fälld är anmärkningsvärt. Jag är också cynisk, jag tror att Expressen kalkylerade med fällningarna, säger Åsa Linderborg.

Lars: Varför inte Aftonbladet då?
– Vi har gjort publicistiska felbeslut. Anders Borgs fest kan vi prata om, säger Åsa Linderborg.

Är konsekvenserna av en fällning tillräckligt?
– Jag får ingenting. Sen har medierna inte accepterat deras domslut, säger Fredrik Virtanen.

Lars Truedson:

– Man borde koppla individuellt skadestånd till fällningarna. Upprättelsen skulle bli tydlig om man fick pengar. Men det har alla avfärdat.

Åsa Linderborg:

– Jag tror att Uppdrag Granskning är en del av upprättelsen. Men ingen skulle anställa Fredrik, säger hon följt av ett tyst ”sorry” till Fredrik Virtanen.

LÄS MER:  Uppdrag Granskning kritiserar mediernas rapportering

Fredrik Virtanen kommer nu att driva mål civilrättsligt och via justiekanslern mot, enligt honom, ”väldigt många” av de tidningar som namngett honom.

På publikfrågan vad Fredrik Virtanen har för framtidsplaner säger han från scen:

– Jag ser inga framtidsmöjligheter.

Resumé byter några ord med Fredrik Virtanen efter debatten.

– Förra året fick jag mejl om att delta i en mängd debatter i Almedalen. I år var det bara Resumé som frågade. Jag är tacksam för detta. Min röst har blivit helt oväsentlig. Men det är också jobbigt att röra sig bland folk, att vara här i Almedalen gör att jag får ont i magen. Jag kunde inte sova i natt, säger han.

Du grät på scenen när du berättade om din framtid. Berätta.
– Det är skittungt. Inte bara för mig utan för mina barn. Nu är det i sociala medier som publiceringarna fortsätter. Jag undrar om det kommer pågå resten av livet.

Thomas Mattsson medverkade samma tid på ett annat seminarium, arrangerat av Dagens Media, som han hade tackat ja till innan han fick frågan från Resumé att medverka i #metoo-diskussionen. Resumé har gett Thomas Mattsson chansen att svara på kritiken som framfördes under seminariet i Resumés trädgård. Även Karin Olsson, kulturchef på Expressen, uppgav att hon inte hade möjlighet att medverka. Det hade inte heller någon annan från de större medier som kritiserats för sin #metoo-bevakning, enligt deras svar till Resumé.

Thomas Mattsson skriver i ett svar till Resumé:

”– Ja, herregud... om man nu ska formulera sig lite diplomatiskt så kan man konstatera att det folk som uttalar sig i debatter helst bör veta vad de talar om. Jag råkar veta att flera andra mediechefer var upptagna just när Resumés sent planerade debatt genomfördes och själv stod jag faktiskt samtidigt på en annan Resumé-scen, den hos systertidningarna Medievärlden och Dagens Media, och diskuterade den omreglerade spelmarknaden. Att Resumé lägger en annan debatt samtidigt och sedan låter det framställas som att exempelvis jag inte vill  delta, blir ju lite pinsamt när flera av oss exempelvis satt i direktsändning i SVT häromdagen och pratade just om metoo-bevakningen i allmänhet och det här fallet i synnerhet. Jag hade dessutom informerat Resumé om att jag redan var bokad till en annan panel. Det är bra med mediekritik, men ibland blir man lite matt.”

Fredrik Svedjetun, chefredaktör på Resumé, kommenterar:

– Resumé har under seminariet inte låtit det framställas som att Thomas Mattsson eller några andra mediechefer inte vill delta. Under paneldiskussionen konstaterade vi endast att vi hade bjudit in ett stort antal mediechefer, men att ingen hade möjlighet att delta. I övrigt har Resumé inte lagt någon annan paneldiskussion samtidigt.


Dela sidan: