Dela sidan:

När jag tidigare i veckan var på Youth 2020s seminarium där panelister från ett antal olika ungdomsorganisationer medverkade blev det tydligt hur påverkade de var av nazisternas närvaro i Almedalen. Deras närvaro är äventyrad i grunden. Att en organisation som attackerats över 50 gånger av nazister det senaste decenniet ska behöva stå ut med att NMR placeras vägg i vägg med dem (när mötesfriheten samtidigt innehåller föreskrifter om att den kan inskränkas när det finns risk för ordningsstörningar) är ju fullständigt absurt.

Samtidigt har jag under veckan stått i paneler där företag står på rad och pratar om "syftesdriven kommunikation", och där alla håller med varandra och tävlar i att bygga finast ordsallad om hur alla positiva begrepp man kan trycka in i en formulering är lika jätteviktiga. Och jag har märkt att näringslivets närvaro (mingel, DJ battle, seminarier) är totalt opåverkad av det som sker parallellt. Frågan om Almedalsveckan går att få ihop när den blivit så bred får sitt svar om näringslivet faktiskt är berett att ställa sig bakom de politiska och ideella miljöer som drabbas av — och i dagsläget står ensamma i — nazisternas framfart, och vars närvaro är helt grundläggande för veckans existens.

Målet med initiativet som numera går under vinjetten #näringslivetbackarupp är inte att vi ska tvingas avstå från nästa års Almedalsvecka. Målet är att polisen och övriga inblandade ska ta situationen på tillräckligt stort allvar för att lösa den. Hur många ideella organisationer ska attackeras och hotas innan vi får läsa rubriken "nazister möttes av polisens batonger"? Det är inte heller något ställningstagande kring ny lagstiftning, däremot finns det flera saker som kan tillämpas inom gällande spelregler och som vi kräver ska ske. Vi måste våga ställa krav och äventyra vår egen närvaro till stöd för den ideella och demokratiska sektorn, även om målet är att lösa problemet och vara på plats med oförminskad styrka även nästa år. Om vi är med och löser denna problematik kan vi vara stolta när vi åker hit i framtiden. Om vi stillatigande betraktar den medan vi champagneminglar oss i genom veckan — not so much.

Företag har sällan omedelbara beslutsvägar så jag räknar med att det tar några dagar innan vi har nått en bred uppslutning. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg för dig som sitter som vd eller kommunikationsdirektör på ett stort svenskt företag att det kommer märkas om du är sist på bollen, både internt och externt. Jag har också mött många politiker, diplomater, journalister och andra som både stöttar och förväntar sig av näringslivet att man vågar investera i denna tydliga kravställning. Jag känner personligen som delägare i ett företag en förpliktelse mot anställda som drabbas av nazisternas oinskränkta närvaro i Almedalen.

Av förklarliga skäl riktar sig uppropet inte till mediehus, myndigheter eller NGOs. Näringslivet har en unik position — vår närvaro är valbar, och vi sitter samtidigt på den största ekonomiska tyngden. Ingen vän av marknadsekonomi kan förneka inverkan av att hota med att flytta stora påsar med pengar. Det påverkar i sin tur ett antal andra institutioners förhållningssätt till detta problem, som nu måste allra högst upp på agendan inför nästa års vecka. Om vi kan skapa en bred uppslutning och lösa detta tillsammans kommer Almedalsveckan vara starkare än någonsin nästa år. Om näringslivets stöd vacklar kommer Almedalsveckan att dö.

Läs mer om initiativet och kravställningen här.

Mejla in ert företags stöd (alltså inte ert individuella) till naringslivetbackarupp@gmail.com.

Simon Strand, pr-konsult


Dela sidan: