Dela sidan:

På ledarplats i Expressen igår, under rubriken "Hellre en radiobil än 200 kommunikatörer" framställs antalet kommunikatörer som ett avgörande skäl till att Polismyndigheten brister i effektivitet. Vi börjar tyvärr bli vana vid dessa påhopp från journalister, vilket inte gör dem mer rimliga eller relevanta.

Samhället förändras i snabb takt och det har det blivit allt viktigare med genomtänkt, professionell och begriplig kommunikation. Det gäller i offentliga verksamheter och privata företag. Den främsta förmågan för att leda en verksamhet är idag att förstå och hantera kommunikation – och för att engagera medarbetarna och få dem med på tåget behövs professionella kommunikatörer. Det vet kloka ledare.

Ledarskribenten jämför också antalet kommunikatörer med antalet journalister på Svenska Dagbladet, vilket gör att de skjuter sig själva i foten. Det är två helt olika sammanhang, yrken och uppdrag. Men vi har en sak gemensamt och det är att båda arbetar för ett öppet samhälle som vilar på yttrandefrihet och demokrati. Om Polismyndighetens organisation är effektiv eller inte beror knappast på hur många kommunikatörer man har – eller ens på antalet radiobilar – frågan är mer komplicerad än så.

Framför allt tre viktiga skäl gör kommunikatörer efterfrågade:

Polismyndigheten är en stor organisation med uppdrag att värna ett välfungerande, rättssäkert och tryggt samhälle. Det är ett komplext uppdrag. Att intern kommunikation och samordning fungerar måste vara en grundförutsättning i en sådan verksamhet. Kanske har Polismyndigheten en bit kvar att gå, det tar vi inte ställning till, men chefer och medarbetare som ska arbeta mot samma mål behöver stöd från professionella kommunikatörer.

Kommunikatörer inom offentlig sektor bidrar till demokratin genom att upplysa medborgarna om deras rättigheter och skyldigheter, om viktiga händelser vid kriser och när ny lagstiftning träder i kraft. Informationen behöver anpassas efter människors olika behov och finnas i trovärdiga sammanhang. Detta för att inkludera alla och upprätthålla förtroendet för våra samhällsinstitutioner.

Kommunikatörer leder ofta digitaliseringen, både genom att införa nya verktyg för kommunikation och förbättra relationerna med organisationens omvärld. De digitala kanalerna ger möjlighet till delaktighet, öppenhet och ett inkluderande samhälle där en dialog mellan myndigheter och medborgare kan pågå mer eller mindre dygnet runt. Det finns idag inte en myndighet, eller ett företag som inte är närvarande på Facebook och i andra sociala kanaler. Den här utvecklingen har också lett till att medborgare kräver snabbare svar och kommunikation.

Att även stora vinstdrivande företag satsar på sina kommunikatörer både när det gäller intern kommunikation, stöd till ledare och i företagens digitalisering är ett starkt argument för att kommunikationen ökar effektiviteten. Satsningar på kommunikation är således inte bortkastade skattepengar – tvärtom.

Det är bra att Expressens ledarsida granskar och ställer kritiska frågor om skattefinansierad verksamhet. I det här fallet är det dock synd att artikeln förstärker en ofullständig bild av kommunikatörsyrket, bortser från att se helheten, använder sig av osakligheter och gör en orättvis jämförelse.

Vi tar gärna ett samtal med journalister om kommunikatörens roll. Vårt mål är att bidra till yttrandefrihet och ett öppet samhälle, vilket även borde vara intressant för Expressens ledarredaktion att försvara. Att antalet kommunikatörer ökar beror på förändringar i samhället och sker inte på bekostnad av antalet journalister inom den fria pressen.


Dela sidan: