Dela sidan:

Med bara två dagar kvar till riksdagsvalet är kampanjerna inne i sitt absoluta slutskede. Även om valet gäller framtiden för hela samhället kommer det även få viss inverkan på reklam- och mediebranschen i sig. 

Resumé har låtit branschorganisationen Sveriges Annonsörer lista sina viktigaste branschfrågor för att få svar från riksdagspartierna om hur de vill bedriva morgondagens reklam- och mediepolitik.

  1. Vi har under senaste året kunnat se flera exempel på när annonsörer synts i samband med innehåll som varit olämpligt, ibland till och med olagligt. Det har varit allt från från fakenews till extremism. Vad kan ni från politikens sida se för lösningar för att kunna garantera säkra, trygga annonsmiljöer?

  2. I dag går allt större del av den digitala annonsmarknaden till några få globala aktörer. Detta påverkar den svenska mediemarknaden generellt, och den lokala i synnerhet, med följd att det blir allt tuffare för lokala annonsörer att nå ut och få effekt. Hur ser ni att mediemarknaden ska utvecklas framöver?

  3. Könsstereotyp och sexistisk reklam är ett problem i vår bransch, och något som vi och andra aktörer arbetar hårt med att stävja, bland annat med utbildningar och egenåtgärder. Trots det återkommer frågan och förslag om lagstiftning mot denna typ av reklam. Vad ser ni för lösningar för att komma åt problemet med sexistisk reklam, frånsett lagstiftning?

 

Moderaterna:

  1. En utveckling med ökande fake news och extremism är självklart inte önskvärd. Vad gäller lagstiftning och reklam finns dock redan i dag regler för vad man får göra och inte göra. Till detta ska läggas de etiska principer som branschen själv arbetar efter. Ytterligare lagstiftning riskerar att inskränka tryck- och yttrandefriheten. Moderaterna tror att det bästa motmedlet är skapa goda förutsättningar för självständiga och högkvalitativa medier. Därutöver behövs en skola med höga kunskapskrav och som uppmuntrar kritiskt tänkande. Brott ska självklart alltid polisanmälas, och Moderaterna vill även förbjuda deltagande i våldsbejakande organisationer.

  2. Det handlar i grund och botten om hur man ska möta konsumenterna i en ny digital värld där konkurrensen är stenhård. Ur politiskt perspektiv är digitalmomsen en stor och viktig fråga, liksom hur vi ser till att det finns rimliga konkurrensförutsättningar på mediemarknaden. Vi tittar gärna på hur vi till exempel kan underlätta utvecklandet av nya affärsmodeller. En sänkning av digitalmomsen är en viktig del i detta.

  3. Reklam som förmedlar en könsstereotyp bild är inte önskvärd i ett samhälle som strävar efter ökad jämställdhet och alla människors lika värde. Enligt vår mening är dock inte lagstiftning den rätta vägen att motverka könsdiskriminerande reklam. En sådan lagstiftning kan också kräva en grundlagsändring. Vi anser att det bästa sättet att motverka könsdiskriminerande reklam faktiskt är genom egenåtgärder, såsom Reklamombudsmannen. Systemet med egenåtgärder innebär enligt vår mening fördelar jämfört med lagstiftning på området, då det är snabbare och flexiblare och kan anpassas till en marknad i ständig förändring. Regler som tagits fram av branschen själv bidrar också till större förståelse, kunskap och efterlevnad hos branschen.

Liberalerna:

  1. Vi tror att lösningen på detta först och främst ligger i en branschdialog och tydligt kravställande från annonsörernas sida. Som liberaler vill vi vara ytterst försiktiga med att ge staten och politiken ökad makt över annonsmiljöerna. Får staten den makten i sin hand kan det få farliga konsekvenser om auktoritära krafter får inflytande.

  2. Den digitala annonsmarknaden förändras i oerhört snabb takt, och det är först och främst en teknikdriven förändring. Också i den digitala miljön finns det goda möjligheter för lokala annonsörer att skräddarsy målgrupper för att nå ut till dem. De problem som omställningen leder till hanteras bättre genom marknadsekonomins decentraliserade beslutsfattande än genom styrning från politiskt håll.

  3. Öppen samhällsdebatt, kritisk granskning och självreglering i branschen är medicinen. Vi är liberaler och vill inte ge politiker ökad makt över innehållet i reklam. Den annonsör som anspelar på könsdiskriminerande eller fördomsfulla attityder ska jagas av konsumenter och debattörer, inte av polisen.

 

Miljöpartiet:

  1. Möjligheter till annonsering är viktig för finansiering av digitalt material, och därför är det rimligt att det också finns etiska riktlinjer för annonsering i digitala miljöer. Men ytterst bör det vara en fråga för frivilliga överenskommelser mellan de aktörer som verkar i digitala miljöer. Ett exempel på hur politiken kan ha en roll är då kulturminister Alice Bah Kuhnke samlade branschens aktörer för att komma överens om riktlinjer för hur upphovsrätten kan efterlevas i digitala miljöer. Rundabordssamtalen resulterade i en uppförandekod.

  2. Det behövs flera åtgärder. Momsen för digitala publikationer måste sänkas till sex procent för att underlätta för medieaktörer att verka i den digitala miljön. Den parlamentariska public service-kommittén har också nyligen lämnat förslag på hur lokala medier kan stärkas i samverkan med public service. Presstödet är på väg att moderniseras i riktning mot ett mer teknikneutralt mediestödssystem.

  3. Det är ett stort problem som också påverkar ungas psykiska hälsa. I regering har Miljöpartiet gett i uppdrag till Diskrimineringsombudsmannen (DO) att undersöka hur utbrett problemet med könsstereotyp och sexistisk reklam är idag. Vi ser positivt på andra lösningar som kan bidra till att lösa problemet men vill att lagstiftningen skärps avseende reklam i offentliga miljöer, särskilt vad gäller sexistisk reklam som bidrar till att upprätthålla könsstereotyper.

Centerpartiet:

  1. Det är viktigt att annonsmarknaden är trygg. Samtidigt sätter yttrande- och tryckfriheten tydliga gränser för hur långt lagstiftningen kan sträcka sig på området. I grunden ser vi det som naturligt att man som annonsör kan ställa krav på den man köper annonsplats av att man inte vill synas i specifika sammanhang. Rimligtvis ligger det också i annonsmediets intresse att tillgodose annonsörernas önskemål i detta avseende.


  2. Det är väldigt viktigt för demokratin att det finns en allsidig, oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet. Därför tycker vi det måste finnas bra möjligheter för en fri media. Vi står bakom den flerpartiöverenskommelse om nytt mediestöd som Riksdagen antagit under våren. Vi kommer att noga följa hur väl det nya mediestödet kommer att fungera för att vid behov snabbt kunna föreslå justeringar av det.


  3. Branschens eget arbete är mycket viktigt i sammanhanget. Utan de insatser som görs av medier och reklambranschen skulle problemet sannolikt vara mycket större än vad det är i dag. En levande samhällsdebatt där grundläggande värderingar försvaras är också viktigt. Därutöver har skolan en viktig roll att spela. Centerpartiet vill satsa 90 miljoner per år på bättre sex- och samlevnadsundervisning för att alla som växer upp i Sverige i unga år ska få större kunskaper kring detta. Bland annat genom att göra undervisning i sex- och samlevnad obligatorisk på lärarutbildningen.

Socialdemokraterna:

  1. Den S-ledda regeringen beslutade den 13 juli om en handlingsplan till det fria ordets försvar. Med handlingsplanen stärker regeringen arbetet med att förebygga och hantera hot och hat mot journalister, politiskt förtroendevalda och konstnärer då dessa aktörer är särskilt utsatta i det demokratiska samtalet.

    Socialdemokraterna föreslår också ett digitalt kompetenslyft genomförs av Kungliga biblioteket i syfte att öka allmänhetens kunskap och förmåga avseende källkritik. Regeringen investerar 25 miljoner kronor per år i detta.

  2. Det är en stor och övergripande fråga. Vi är väl medvetna om att svenska tidningar tappar. Det pågår ett stort paradigmskifte. Det kommer att finnas kvar papperstidningar men mycket kommer att gå över på nätet. Det har skett förändringar av presstödet.

    En av de lösningar som ofta förs fram inom medieområdet är införandet av en bredbandsavgift. Intäkterna från denna avgift skulle knytas till en persons bredbandsabonnemang och antingen kunna gå direkt in i statskassan eller till bestämda ändamål så som en konstnärsfond eller till mediepolitiska stödverktyg.

    Vi socialdemokrater verkar inte för system som knyter vissa skatter och avgifter till särskilda utgifter, därav tveksamheten till att införa bredbandsavgift. Å andra sidan är det uppenbart att bredbandsleverantörerna gör mycket goda förtjänster, liksom företag som Google och Facebook utan att de bidrar till innehållsleverantörerna. Vi ser problematiken.

    Socialdemokraterna vill se över förutsättningarna på vilket sätt bredbandsleverantörer och andra medieaktörer skulle kunna bidra till att finansiera innehåll på digitala plattformar.

  3. Vi tror att det är viktigt att det hela tiden pågår en diskussion i samhället om det könsstereotypa och sexistiska inslagen i samhället. Vi tror också att det är viktigt att branschen själva bidrar till en självsanering.

    Socialdemokraterna har på olika sätt försökt att lyfta frågan, t.ex. 2017 då socialdemokraterna i Stockholms landsting menade att könsdiskriminerande reklam inte hör hemma i kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken ska finnas till för alla och alla ska känna sig trygga i den

Varken Vänsterpartiet, Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna har återkommit med svar.


Dela sidan: