Dela sidan:

Vid ett föreläsningstillfälle häromdagen då vi pratat om det vi skriver om i vår bok "Vi är vad vi köper" fick vi frågan:
- Om ni skulle stå här om tio år, vad skulle ni säga då om konsumtionskulturen?

Det är en fråga som ofta dyker upp men som det är omöjligt att ge riktigt vettiga svar på. Lika omöjligt som det var att för tio år sedan, för såväl de mest välrenommerade konsultbolagen som för alla oss mobilanvändande människor, förutspå eller ens gissa sig till att rörlig bild i telefonen var något vi skulle ägna så många timmar åt och dessutom njuta av idag. Lika omöjligt som det var att för tio år sedan förutspå alla de nya yrken som idag känns alldeles självklara, som app-utvecklare, informationsarkitekt, UX-designer och social media-strateg. Lika omöjligt som det var att för tio år sedan förutspå att de då utskrattade Segway-fordonen skulle bana väg för allsköns nya fordon som vi idag ser fara fram på våra trottoarer. Att förutsäga framtiden är ungefär lika svårt som att spotta i motvind. Fast det är klart, det är ju inte så svårt att spotta, haken är ju att man ganska snabbt får loskan i retur. Lite som de förutsägelser som förståsigpåare kommer med, som sedermera kommer tillbaka i form av hånfulla påminnelser. Vem minns inte Ines Uusmanns förutsägelse att Internet bara var något övergående. (Det där med fluga sa hon ju faktiskt aldrig, det var en vitsig rubriksättare.)

Ju snabbare förändringstakt som råder i ett samhälle desto mer verkar vi landa i ett tillstånd där vi bara fokuserar på det som ändras, inte på det som är det konstanta. Många gör misstaget att se förändring som det enda konstanta: "I en bransch i ständig förändring är nog detta det enda konstanta. Jag skulle hävda att allt man lärde sig på kurser, föreläsningar och utbildningar under året i princip redan har slutat gälla." (Emma Blom, Resumé).

Om man istället för att fokusera på det som ändras riktar blicken mot det som är konstant blir den föränderliga världen kanske en aning mer begriplig. För att kunna göra detta måste man satsa på att lära sig lite mer om hur människan fungerar. Allt är inte alls nytt hela tiden. Just nu är det mycket som skiftar form, inte minst på grund av tekniska framsteg, men de basala principerna är desamma. Människans grundläggande behov är konstanta, hennes verktyg för att tillfredsställa dessa behov förändras. Kunskap om människan som samhällsvarelse är långsam kunskap. Kunskap om nya tekniska och digitala trender är snabb kunskap.

Man skulle kunna ställa frågan i en Daniel Kahneman-anda; varför gör vi oss inte besväret att stanna upp och tänka efter. Eller ur en kulturanalytisk anda; varför gör vi oss inte besväret att bättre förstå det som är konstant istället för att låta oss uppslukas av det som ständigt förändras på ytan. Allt som oftast får man höra att nya tider kräver ny kunskap. Men den här hetsjakten på ny kunskap verkar också leda till att man ofta slänger ut babyn med badvattnet, att man glömmer bort att det finns massor av gammal god kunskap att ta till sig för att förstå varför vi beter oss som vi gör. Under några hundra år har en idé om Homo economicus fullständigt dominerat vår förståelse om varför människor beter sig som de gör, och detta synsätt har inte bara gällt förståelse kring ekonomiskt handlande utan även spillt över på i stort sett allt mänskligt beteende. Dessa idéer utgår ifrån att människor är nyttomaximerande individer som fattar rationella beslut. Vi vill hävda att denna dominans av Homo economicus-idéer har gjort att vi har haft på oss skygglappar. Och med skygglappar på är det svårt att se annat än det snabba, det föränderliga, det som händer på ytan. Mycket är vunnet om man ägnar lite mer tid åt att damma av massor av god kunskap om människors beteenden, nämligen kunskapen om Homo sapiens. Vetande som hela tiden funnits inom discipliner så som antropologi, etnologi, historia och sociologi och som kan beskrivas som långsam kunskap. För, som sagt, om man istället för att fokusera på det som ständigt ändras och riktar blicken mot det som är konstant blir den föränderliga världen troligtvis en aning mer begriplig.

 



Dela sidan: