Dela sidan:

Reklambyrån Volt har senaste åren bland annat varit aktuella nya kunder som OLW, Diskrimineringsombudsmannen och SPP. Byrån har samtidigt gjort uppmärksammade reklamkampanjer för Försvarsmakten såsom "vi är överbemmanade" och "We don't always march straight"

2008 skrev Resumé om Alexander Hansen, som då var nyrekreterad till Volt från byrån Grow. Nu tio år senare är Alexander Hansen återigen under Resumés radar, då han ska leda arbetet i att etablera ett kontor i Hamburg. Tillsammans med Volts vd Henrik Stampe påbörjas nu ett nytt arbete med Nordic Volt, som Tysklandsdelen kommer heta. På Tysklandsbyrån tillträder Alexander Hansen som vd. Till Tyskland har det även rekryteras tre anställda och byrån befinner sig i en fas där man letar kunder.   

Alexander Hansen är född och uppvuxen i Sundsvall men flyttade till Tyskland som 6-åring. I Tyskland arbetade han bland annat på Jung von Matt, Springer & Jacoby, DDB och senast på Publicis som creative director. I ett par omgångar har Alexander varit bosatt i Stockholm och under tiden på Volt lärde han känna Henrik Stampe. Han har som vd utvecklat Volt under en längre tid och arbetat på Volt sedan 1999. 

Hur kom ni på idén att etablera ett kontor i Hamburg?

– Jag jobbade på Volt under två år för tio år sen och fick då upp ögonen för svensk reklam och det svenska sättet att arbeta. Efter tio år som art director i Tyskland tyckte jag det var spännande med ett svenskt arbetssätt – som innebar ett nytt förhållningssätt, ett nytt sätt att se på saker och nya värderingar. Idén till etableringen grundar sig i det svenska förhållningssättet och är något som både Henrik och jag tänkte kunde vara en bra idé att exportera till Tyskland, säger Alexander Hansen.

– Alexander och jag hade ett möte i Stockholm för ungefär ett år sedan. När han presenterade idén kändes den både smart och självklar – Sverige och svenskarna har ett gott rykte i Tyskland. Alexander är en svensk/tysk kreatör med hjärtat på rätt ställe och erfarenhet från båda marknaderna. Volt är på en rolig resa, så det kändes ganska självklart att utforska möjligheten, säger Henrik Stampe.

Finns det med detta som bakgrund en efterfrågan av svenska reklambyråer och ett mer svenskt arbetssätt i Tyskland?

– Ja, det är något som visat sig när Alexander testat vår idé runt om i Tyskland. Det är egentligen det som ligger bakom beslutet att öppna kontoret, i kombination med Alexanders djupa förståelse för den tyska marknaden – en förståelse för vad som krävs för att utveckla bra affärsrelationer med tyska företag kopplat med ett svenskt sätt att arbeta, ett svenskt sätt att kreera och skapa kommunikation, vilket är själva kärnan i det hela. Kan vi paketera och leverera denna kombination inom ramen för Volts kultur och samarbete mellan Hamburg och Stockholm kan vi erbjuda något helt nytt på den tyska marknaden, säger Henrik Stampe.

– Eftersom svenska kreatörer är väldigt populära, och svensk kreativitet håller hög standard, är det något starkt som man kan importera till Tyskland. Vårt sätt att jobba kommer baseras på att jag kontinuerligt jobbar ihop med kontoret i Stockholm och briefar vårt team på Volt i Stockholm – ett väldigt tight arbetssätt. Att ha den nära kontakten, arbetsprincipen och arbetssättet gör oss unika – någon annan sådan byrå med det arbetssättet finns inte i Tyskland idag. Länken mellan Stockholm och Hamburg är avgörande, säger Alexander Hansen.

Svenska kreatörer är inte bara populära i Tyskland, utan svenska reklambyråer som Forsman och Bodenfors, Åkestam och Edelman Deportivo har både verkat och vunnit priser utomlands. Forsman och Bodenfors har exempelvis varit anlitade av Uber i Sydostasien, och Åkestam vann hela fem priser i torsdags på den internationella reklamtävlingen Clio Awards i New York. På den prestigefulla reklamtävlingen Cannes Lions har svenska reklambyråer kontinuerligt haft flera toppår. Under rekordåret 2012 vann svenska reklambyråer hela 48 lejon, även om den senaste upplagan av Cannes Lions var ett negativt undantag.

Vad tror ni ligger bakom svenska kreatörers popularitet just i Tyskland?

– Hos tyska reklambyråer ses svenska kreatörer som duktiga och bra att ha att göra med. De är även välutbildade och kommer ofta från väldigt bra skolor så som Berghs och Hyper Island, där man lär sig jobba på rätt sätt från början. De svenska skolorna har bra känsla för trender och vet vad som krävs för att göra kommunikation som passar in i tiden. Välutbildade människor är alla ute efter – inte minst tyskarna. Den svenska reklamen uppfattas som hands-on och förenklande jämfört med tysk reklam som vill säga allt på en gång, säger Alexander Hansen.

Hur har ni tänkt kring rekrytering av personal för att behålla er tysk-svenska nisch?

– Vår ambition är ha en bra blandning av personer med svenska och/eller tyska perspektiv. Ihop med kreatörer som arbetar på vårt sätt skulle det exempelvis passa bra med projektledare och planners som vet hur man bäst kommunicerar med aktörer på den tyska marknaden. Ett exempel på personer som skulle kunna passa att rekrytera skulle exempelvis kunna vara svenska reklamare som bor i Tyskland, säger Alexander Hansen.

Tyskland är trots allt inte speciellt vanligt för svenska reklambyråer att etablera sig i, speciellt inte jämfört med exempelvis London och Storbritannien. Vad tror ni detta kan bero på?

– Tyskland är nog inte det första land en reklamare från Sverige kommer att tänka på om hen blickar utanför landets gränser. Dessutom finns en språkbarriär och en osäkerhet kring företagskulturen i Tyskland. Därför känns det förmodligen både mer "rätt" och lätt att etablera sig i ett engelskspråkigt land, säger Henrik Stampe.

– Det finns även en förlegad syn kring att Tyskland är ett grått och tråkigt reklamland. Ett transitland som man åker igenom på väg till alperna. Det är egentligen ganska märkligt då Tyskland bland annat är Sveriges största exportmarknad, säger Alexander Hansen.

Vad finns det för reklam-kulturella skillnader mellan Sverige och Tyskland?

– Man brukar säga att reklam återspeglar samhället, så det är där man måste börja om man ska prata om reklam. I det hänseendet skulle man kunna säga att mer traditionellt maskulina värden definierar Tyskland jämfört med mer mjuka och jämställda värderingar som är mer dominerande i Sverige. Den så kallade kärnfamiljen har starkare status i Tyskland än den har i Sverige. Reklamen återspeglar det lite grann – de klassiska rollerna lever fortfarande kvar i Tyskland, på ett annat sätt än i Sverige. Ett exempel som belyser denna kulturskillnad är att det finns väldigt många fler hemmafruar i Tyskland än i Sverige vilket skapar skillnader i hur barn umgås och uppfostras. I Sverige kan detta innebära att barn, bortom föräldrars uppsikt – tillbringar mer tid i den "digitala världen", och på så vis blir den en naturlig del från början. Tysk reklam har även ett mer rationellt fokus med produkten som hjälte medan svensk reklam har ett mer emotionellt fokus. Utmaningen för oss på Nordic Volt kommer vara att placera oss någonstans mitt i mellan, säger Alexander Hansen.

Volt har de senaste åren gjort sig kända för sina reklamkampanjer åt svenska Försvarsmakten. I samband med Pridefestivalen i Stockholm lanserade byrån kampanjer som visade kängor med skosnören i regnbågsfärger och årets kampanj som visade militärer vars ansikten var målade i samma färger. Kampanjerna har väckt stor uppmärksamhet och många reaktioner på sociala medier, samtidigt som de prisbelönats under reklamtävlingen Epica i Berlin.

Hade exempelvis Volts omtalade Försvarsmakten-kampanj "We don't always march straight" varit lika framgångsrik i Tyskland?

– Den hade säkert fått väldigt mycket uppmärksamhet. Allas lika rätt är ju universellt för alla öppna samhällen. Men den svenska Försvarsmakten ligger också väldigt långt fram. De arbetar hårt med den här typen av frågor och har gjort under en längre tid och därför kändes det naturligt för dem att göra en sådan här kampanj. Jag har inte helt insikt i hur den tyska försvarsmakten arbetar, men tycker att det svenska försvaret gör ett fantastiskt jobb, säger Alexander Hansen.

Något som belyser kulturkrockar är exempelvis att reklamkampanjer utformade för den tyska marknaden som sen visats i Sverige blivit fällda av svenska Reklamombudsmannen, samtidigt som de släppts igenom av den tyska. Bland annat har en reklam för tyska Media Markt 2014 och en annan 2010 fällts. Kulturskillnader skulle man även kunna argumentera bidrog till en RO-fällning tidigare i år, då Bahnhof i Sverige utformade en annons baserad på den internationella meme-kulturen. 

Hur kommer arbetet anpassas till tyska reklammarknaden?

– Grundidén är att inte anpassa våra lösningar till den tyska marknaden. Tvärtom. Vi vill bli kända för en hög kreativitet med svenska förtecken. Anpassningen sker i hur vi visar förståelse för respektive kunds affärs- och kommunikationsutmaningar i Tyskland. Stark emotionell reklam som implementeras i ett system som passar den tyska marknaden. Funkar inte det så får vi omvärdera och anpassa oss, säger Henrik Stampe.

– Vi hoppas förstås att det ska bli tvärtom – att vår kunskap om marknaden och dess målgrupper, kreativitet och arbetsprocess från Sverige kommer att leda till att vi lyckas förändra något på den tyska marknaden, säger Alexander Hansen.

Tyskland är trots allt ett ganska stort land. Finns det regionala skillnader kulturellt?

– Ja, exempelvis finns det skillnader mellan södra delar av Tyskland som München eller Stuttgart, där det är mer konservativt än i exempelvis Berlin, och även i Tyskland händer det att reklam anpassas regionalt. Hamburg är en "öppen" handelsstad som ligger någonstans i mitten, säger Alexander Hansen.

Vad skiljer generellt sätt det svenska arbetssättet från det tyska?

– Tyskarna är relativt konservativa och ganska försiktiga och inte så progressiva som man kanske tror. I själva verket, enligt Alexander, finns en rädsla för att göra fel i Tyskland, då blir det lätt att följa strömmen, vilket kanske återspeglas i reklamen, säger Henrik Stampe.

– Ett exempel på detta är hur man arbetat med elbilar – man har avvaktat och observerat vad man gjort i Korea, Japan eller till och med Sverige, och först efter att man kollat och samarbetat lite försiktigt och är klar med den processen, kommer man fram med en fantastiskt bra produkt som sopar gatan med resten av världen, men det tar tid. Tyskland är en industrination som bygger på säkerhet och som gillar att undvika göra fel, medan man i Sverige kanske vågar experimentera lite mer och vara lite mer öppen och inte lika tajt med procentenheter och marknadsandelar. Gör man reklam för exempelvis Mercedes Benz i Tyskland då måste det funka från början, medan det i Sverige kan vara enklare att göra reklam för ett sådant varumärke, det är lite mer lättsamt. Dessutom är arbetssättet mer hierarkiskt i Tyskland. Det finns alltid en överordnad som i sin tur har en chef, som i stort sett bestämmer det mesta än idag – även om det blivit mer öppet, säger Alexander Hansen.

Hur har reklambranschen förändrats de senaste tio åren i Tyskland?

– Om man tittar tillbaka till 2007 då Apples första Iphone kom ut, ser man att väldigt mycket har hänt. Utvecklingen som skett sen Apples första Iphone, vilket var ett paradigmskifte, tror jag Tyskland missat lite grann av. Denna miss tror jag mycket beror på företagens struktur, och att man varit väldigt försiktig, vilket bygger på att man vill undvika göra fel, som vi sa innan. När det gäller reklambranschen innebär detta att man missat en del av digitaliseringen, som från början i viss mån byggde byggde på "trial and error", allt var ju nytt och obeprövat. Därför var man skeptisk, tittade på andra och tänkte att man vill göra samma sak, men det har inte funkat på allvar på grund av de interna strukturerna, säger Alexander Hansen.

Vilka är det främsta utmaningarna för reklambranschen i Tyskland respektive Sverige?

– I Tyskland ligger utmaningen i att det finns på pass mycket strukturer och hierarkier. Först om något godkänns på högsta nivå så kan det gå ut i alla kanaler, medan man i Sverige jobbar mycket mer med att utnyttja varje mediakanal, optimera budskapet och att etablera ett ekosystem av kommunikation som funkar utifrån sina specifika förutsättningar. I Tyskland kanske man gör lite mer som man gjorde i Sverige förr; man gör en bra film och sen klipper man ner den och trycker ut den överallt och gör kanske till och med stortavlor på bilder från filmen – allt blir ett, säger Henrik Stampe.

– Jag brukar säga att reklamens DNA har förändrats i och med digitaliseringen på så sätt att allt blir mer omedelbart. När man går ut med reklam på nätet händer det saker direkt – folk kan svara eller reagera och interagera på ett helt annat sätt, och det går inte alltid att kontrollera. Arbetar du då mot en hierarkiskt organiserad kund som vill ha full kontroll så blir detta en utmaning, förstås, säger Alexander Hansen.

– Samtidigt är intresset och viljan att bli mer digital stor och vår bedömning är att många tyska marknadsförare tittar med stort intresse på utvecklingen i Sverige, säger Henrik Stampe. 

Vad tror ni kommer vara viktigt för reklambranschen i framtiden?

– Vi måste fortsätta att göra det vi alltid varit bäst på – att omsätta våra kunders visioner och affärsstrategier/planer till starka varumärkesstrategier och långsiktiga kommunikationskoncept. Kommunikationslandskapet kommer så klart fortsätta att utvecklas och förändras, exakt hur är det nog ingen som vet. Digitaliseringen kommer fortsätta att förändra hur reklamen produceras och av vem. Datakraft och robotiseringen driver på den förändringen. En förändring som kommer gå olika fort på olika marknader och förmodligen snabbare i Sverige än i Tyskland. Eller så blir det tvärtom om tyskarna plötsligt bestämmer sig. För att fortsätta att ha en roll och spela roll måste vi byråer vara mer strategiska, mer innovativa och alltid ha våra kunders utmaningar och affär för ögonen. Det är inget nytt i sig men helt centralt om du som byrå vill fortsätta att växa och vara berömd i framtiden. Ytterligare en dimension av detta är att vi som byråer måste vara skickligare när det gäller att hjälpa våra kunder att utveckla och implementera kommunikationsstrategier och effektiva system som säkerställer att varumärkets bärande idé är levande och når hela vägen ut i alla olika målgruppsvertikaler, samtidigt som vi håller den strategiska kursen. Det kan man kalla strategiskt och kreativt ledarskap och det är det inte jättemånga byråer som är riktigt bra på. För att nå dit behöver vi också bli bättre på att samarbeta med andra byråer och tillsammans skapa strukturer och system som levandegör konceptet och effektiviserar kommunikationen. Något som i sin tur ställer stora krav på kunden, deras strategiska förmåga och den interna organisationen. Med det sagt är jag rätt spänd på vad framtiden har att erbjuda, både för Volt som byrå och reklambranschen i stort, säger Henrik Stampe.

Fakta/ Henrik Stampe
Ålder: 54.
Familj: Fru och två vuxna döttrar.

Uppväxt: Lidingö.
Bor: Stora Essingen.
Tjänar: Tillräckligt.

Utbildning: IHM Business School.
Karriär i korthet: Började 1 maj 1985 på DMM/DMB&B/D'Arcy. Bytte till Volt 1 dec 1999.
Filmtips: True Detective.
Lästips: Hjärnstark av Anders Hansen.
Gör på fritiden: Blandar skärgårds- och stadsliv med familj och vänner.
Medievanor: Svd, DN, P1, P3 Dokumentär, SVT, Omni och Resumé
Oanad talang: Hyggligt bra på dialekter.
Hissar: Uthållighet.

Dissar: Självgodhet.

Fakta/ Alexander Hansen

Ålder: 46        
Familj: Fru och tre pojkar. 
Uppväxt: Sundsvall och Stuttgart.

Bor: Hamburg
Tjänar: Alltid för lite.
Utbildning: University of Applied Arts, Stuttgart
Karriär i korthet: start 1997 på TBWA, sedan Jung von Matt, Springer & Jacoby, VOLT, Scholz & Friends, DDB, Publicis

Filmtips: Ozark

Lästips: Homo Deus av Yuval Harari
Gör på fritiden: Är med min familj, tränar, träffar kompisar, samlar på leksaker från 80-talet.
Medievanor: Tagesschau, Sueddeutsche Zeitung, DN, Svd, Netflix, horizont.net, Resumé, Adweek

Oanad talang: Kan dansa som Långben.

Hissar: Öppenhet.
Dissar: Oärlighet.

 



Dela sidan: