Dela sidan:

Hej Henrik! Jag har varit med och gjort Skärmhjälpen och jag skulle vilja svara på frågan du ställer i din debattartikel. Men först och främst skulle jag vilja tacka för din feedback. Ett bra samtal som leder till mer kunskap om hur vi kan få ut det bästa av digitaliseringen för oss själva och våra barn är alltid välkommet.

LÄS MER: DEBATT: "Skärmtids-kampanjerna landar i pekpinne-retorik"

Nu till din fråga, som i debattinlägget lyder: "Hej Länsförsäkringar. När min 13-åring sitter med gitarren i knät och surfplattan framför sig med ackord och instruktionsfilm till The Lion Sleeps Tonight och jag står bredvid och skrålar a-weema-weh. Dras det av hans skärmtid då?"

Först och främst: Om det dras av hans skärmtid eller inte bestämmer ju du som förälder, inte Länsförsäkringar. Men naturligtvis förstår jag att du vill veta vad vi har för råd i frågan, och då vill jag faktiskt hänvisa till kurserna på sajten du kritiserar.

Här är t ex det inledande orden från kursen "Hur mycket sociala medier är lagom?"

"Att använda sociala medier är länkat till både positiva och negativa effekter för vår psykiska hälsa. Vad som är optimal tid för vårt mående beror på vad vi gör när vi är där, hur ofta vi går in i flödena per dygn och hur länge vi är där totalt sett. "

Alltså: Forskningen visar att det finns bra skärmtid och mindre bra skärmtid. Det gäller i sociala medier och det gäller när vi gör andra saker med våra skärmar. Antagligen är begreppet "skärmtid" inte ens ett bra begrepp - men eftersom vi vill kommunicera med en bred allmänhet så måste vår utgångspunkt vara de begrepp som är kända. Jag påpekar sedan i filmen att man måste skilja på dålig och bra skärmtid. Det senare kallar jag för "kvalitetstid" i brist på bättre översättning av forskarnas "recreational screen time" och den kategorin av skärmtid beskriver jag såhär:

"Kvalitetstid då – vad är det? Ja, i den kategorin lägger vi allt man gör i sociala medier som gör det riktiga livet bättre och som man gör med nån slags målsättning utöver att distrahera sig: T ex att man kommunicerar med någon på SnapChat för att styra upp lek eller någon aktivitet eller att man tar hjälp av sina facebook-kompisar för att lösa ett problem. Eller för den delen att man chattar om ditten och datten med en kompis. "

Jag understryker sedan att det inte finns någon forskning som visar att denna skärmtid är länkad till någon negativ effekt för vårt mående - så länge skärmtiden inte påverkar att vi får lagom med sömn, rör på oss osv.

Och naturligtvis är ditt exempel där du umgås med din son i kategorin kvalitetstid. Kanske är vi otydliga och skulle gett fler exempel, men jag bedömde det som att ovanstående täckte in tillräckligt.

Filmen avslutas med:

"Kvalitetsurfandet är ju svårare att tidsbestämma – för om man diskuterar t ex ett grupparbete i skolan på Facebooks Messenger så måste man ju prata klart. Men om kvalitetssurfandet börjar närma sig två timmar per dag så är ju risken överhängande att det går ut över andra saker."

Vidare har vi ett helt kapitel som heter "Istället för varsin skärm". Avsnittet presenteras som "Ett avsnitt om vad man kan göra istället för skärmbaserade aktiviteter, och hur man kan vara mer tillsammans med skärm."

Vi har alltså skapat ett helt avsnitt för att få fler barn att t ex lära sig spela "The Lion Sleeps Tonight" med sin förälder glatt sjungande bredvid.

Vidare tror jag att du med din fråga bl a vill framhålla vikten av en bra relation förälder/barn, och att digitala medier kan bidra till detta. Det tycker jag är fint att höra, och jag vill understryka hur mycket jag håller med dig om att detta är det absolut viktigaste att tänka på.

Detta är också det första som psykolog Annika Björnsdotter säger i kursen "Sätta gränser":

"För att det här med gränssättning ska fungera, utan alltför mycket konflikter, så gäller det att i första hand ha en bra och nära relation till ditt barn. Så om du inte upplever att relationen är tillräckligt bra, så är faktiskt första steget i gränssättning att förbättra den."

Vidare säger du att det inte finns forskning som stödjer att mer än två timmars skärmtid per dag för ett barn kan vara skadligt. Det gör det visst. Det finns massor av forskning på det. Som med all forskning finns det en ständigt pågående debatt om den forskningens giltighet, hur den ska tolkas, om den gäller i alla situationer osv. Så ska det vara! Men i slutändan måste vi välja hur vi ska tolka forskningsläget och då är det ingen dum idé att följa t ex länder som Kanada som har en lång historik av att ge vägledning i de här frågorna. De har två-timmars-gränsen och hur den är uppbyggd med forskning kan du läsa här.



Dela sidan: