Dela sidan:

Forskarna Magnus Fredriksson, Mathias Färdigh och Anton Törnberg har genom automatiserad textanalys undersökt samtliga 874 aktuella styrdokument som behandlar kommunernas kommunikation. Detta för att svara på vilka principer som styr kommunernas kommunikationsarbete och om det finns några systematiska skillnader.

Rapporten visar tre slutsatser; att kommunernas kommunicerar väldigt likartat trots varierande förutsättningar, att de lägger opropornerlig stor vikt på kommunikation och att kommunikationen präglas av principer som står i konflikt med varandra. 

– Till viss del är det lagar och regler som styr kommunernas kommunikationsarbete, såsom offentlighetsprincipen, förvaltningslagen och kommunallagen. Men normer och
föreställningar har stort inflytande. Det finns ju inget som säger att kommuner ska vara proaktiva i sitt mediearbete eller måste prioritera sitt varumärke, ändå är det något som återkommer, säger Magnus Fredriksson, docent vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), i ett pressmeddelande. 

Kommunikation har väldigt höga förhopppningar på kommunikation – och frågan är om det inte värderas allt för högt.

– Om man kan vara lite raljant så är det inte att marknadsföra exempelvis Göteborg som en evenemangsstad med Bruce Springsteen-konserter som gör det till en attraktiv kommun, utan kanske snarare exempelvis en fungerande en barnomsorg – något som visserligen det kan lyftas fram i kommunikationen, säger Magnus Fredriksson till Resumé.

Vidare kan de höga förhoppningarna på kommunikation medföra att andra verksamheter nedprioriteras. 

– Kommunerna har en mycket stark tilltro till kommunikation och jag skulle vilja hävda att den i flera avseenden är för stor. Det är viktigt att skaffa sig
en realistisk och nyanserad bild av vad som går att åstadkomma med kommunikation. Risken är annars stor att det kan bli snedvridningar i både verksamhetsfokusering, resurstilldelning och ansvarsfördelnin, säger Magnus Fredriksson i ett pressmeddelande, och tillägger till Resumé:

– I framtiden skulle jag vilja studera hur detta tar sig uttryck i kommunernas verksamhetsfokus. En brist med studien är att den baseras endast på komunikationsdokument – där kommunikationsansvariga vill lyfta sin egen verksamhet – men även med detta i beaktande så skulle jag hävda att förhoppningarna är för stora.

Rapporten visar även det finns kommunerna kommunicerar ganska likartat – där det grundar sig på sju olika principer: att larma, att förmedla, att positionera, att betjäna, att interageram att organisera och att uniformera.

Utifrån detta går de svenska kommunernas kommunikation att dela upp i två olika sorter – där 68 procent är verksamhetsorienterade och 32 procent är omvärldsorienterade. De verksamhetsorienterade kommunena fokuserar på att förmedla, organisera och larma, medan de omvärldsorienterade fokuserar på att interagera, uniformera och positionera. 

Granskningen av styrdokumenten visar att kommunikationen präglas av principer som står i konflikt med varandra – exempelvis står i mediegranskningar av kommunal verksamhet principen att förmedla information i konflikt med att positionera; att göra reklam för kommunen och marknadsföra den som attraktiv – i en ökad konkurrens med andra kommuner – något hänvisas till som "företagisering" av offentliga organisationer. Som exempel på konkurrenssituationen och värdet av att ge en attraktiv bild ges bland annat Nordanstigs kommun som skriver att:

"Varje kontakt med media är ett tillfälle att ge en positiv bild av Nordanstigs kommun (...) Vi ska ge media ett korrekt och fullständigt underlag och aktivt medverka till att information sprids. Det som publiceras om Nordanstig är avgörande för hur vi uppfattas av omvärlden."

Här får man förmoda att omvärldsorienterade kommuner är svårare för lokala medier att granska än verksamhetsorienterade.

– Det finns exempel på  mediegranskningar, då kommuner värderat principer som positionera högre än förmedla – vilket medfört att kommunen lagt locket på, säger Magnus Fredriksson till Resumé. 

Rapporten finns i sin helhet här



Dela sidan: