Dela sidan:

De digitaliserade värdinnorna, som skapas genom holografisk avbildning, är redan ett vanligt inslag på flygplatser och i kollektivtrafiken på flera marknader runt om i världen. I Londons tunnelbana har de använts till att informera resenärer om att välja hissen, inte trånga trappor, om de kånkar på mycket bagage.

Enligt kösystemspecialisten Tensator, som ligger bakom produkten, väcker de virtuella hjälpredorna betydligt större uppmärksamhet än vanliga skyltar. I London ska hissarna ha använts 300 procent mer – och därigenom löst mycket av trängselproblemet – efter att värdinnorna togs i tjänst.

Men de virtuella värdinnorna används inte bara till att informera, utan även i marknadsföringssyfte. Några av företagen som har börjat använda tekniken är Coca-Cola, Teatly, BMW, Disney och City Gross.

Resumé har träffat Jennie Sandelin, vd på Visual Sign, som står bakom lanseringen av värdinnorna på den svenska marknaden. På företagets kontor i Nacka står en värdinna iklädd Swedavia-kläder och informerar om saker att tänka på inför säkerhetskontrollen på Arlanda.

– De fångar uppmärksamheten och kan till skillnad från verkliga värdar upprepa ett budskap hur många gånger som helst utan att låta utmattade, säger Jennie Sandelin.

Hon såg sin första virtuella värdinna i Dubai – och fastnade direkt.

– Först förstod jag inte vad det var, jag hade varit i Dubai en hel vecka och blivit ganska matt av Dubais flygplats. Folk interagerade, fotade och filmade och jag tänkte "wow vilken uppmärksamhet, varför har vi inte dem här i Sverige?" Efter att kontaktat Tensator visade det sig att de hade en återförsäljare i Sverige, men som arbetade med avspärrningsprodukter i en annan bransch. Då fick jag idén att lansera dem i Sverige.

Värdinnan i kontorslokalen är en så kallas "flödesvärdinna" som inte går att interagera med. Men det finns även värdar och värdinnor utrustade med en pekskärm, där man kan välja elva olika alternativ beroende på vilken information man är ute efter. BMW har på andra marknader använt en sådan värdinna när de har lanserat en ny bilmodell för att informera om fordonet och erbjuda möjlighet att boka provkörning.

– Om vi hade gått tillsammans hade vi troligen inte tryckt på samma knappar då vi vill kolla på olika bilar – man kunde även titta exempelvis vilka fälgar det fanns, vilka färger, vilken prestanda och så vidare, och så kan man göra det på olika sätt. Man kan även välja olika språk vilket kan vara till stor nytta, förklarar Jennie Sandelin.
Ett annat användningsområde för knappvalsvärdinnan är i City Gross köttdisk.

– City Gross kommunikationschef Christian Callert hittade de virtuella värdinnorna första gången i Kanada, och när vi kontaktade honom sa han just att "precis det här har jag letat efter". På City Gross används de exempelvis i köttdisken där värdinnor/värdar berättar om de olika varorna – exempelvis var de kommer ifrån och så vidare.

En annan kund har varit Inkassogram, som använt värdar och värdinnor utanför deras business lounge på Arlanda.

– Alla som kände till Inkassogram tog selfies med värdinnan och skickade det till Inkassogram och tyckte det var jättekul. Inkassogram fick en interaktion som de aldrig tidigare mätt på sin hemsida. De virtuella värdinnorna gör att man sticker ut ur bruset; människor kan inte låta bli att kika.

De virtuella värdinnorna hyrs ut – och då sköter Visual Sign produktionen och service. Visual Sign lyfter bland annat fram att de virtuella värdinnorna påverkar konsumenters beteende tio gånger så effektivt som vanliga digitala skyltar och att värdinnorna ökar försäljningen med upp till 75 procent. Dessutom menar man att kunder stannar till vid de virtuella värdinnorna cirka 50 procent längre än vid vanliga skyltar. 

Ett annat användningsområde till värdinnorna uppger Jennie Sandelin, kan vara att sälja mobiltelefoner i köpcenter, eller på apotek.

– Det var ett tag alla skulle sälja mobiltelefoner, och det var säljare i varje galleria som skulle presentera produkten. Många upplevde det som störande. Med virtuella värdinnor kan folk i stället själva gå fram och interagera. De passar perfekt här i Sverige, där vi inte gillar att folk drar i en men vi kommer gärna fram själva, säger Jennie Sandelin och fortsätter:

– Jag kan även tänka mig att de skulle kunna göra nytta på apotek i förkylningstider, där man pratar med en värdinna om att man exempelvis har en viss typ av hosta – och då får tips på passande läkemedel. De skulle även kunna arbeta säsongsbetonat och prata om lusmedel när skolorna börjar eller mediciner mot magsjuka i magsjuketider.

I vilken bransch är de virtuella värdinnor mest efterfrågade?

– Dagligvaruhandeln. Förutom City Gross har vi blivit efterfrågade av ett rad företag i närliggande branscher, där vi tittat på vad de ska ha för representant – alla har sina krav.

Vad har ni mött för utmaningar i lanseringen?

– Det är svårt att beskriva de virtuella värdinnor för kunden innan de har sett dem. Det är jättesvårt att skapa en bild och förklara för en potentiell kund vad produkten egentligen är och vad det finns för möjligheter. Men när kunden väl har sett värdinnorna på riktigt går de igång och öser fram idéer, säger Jennie Sandelin.

Hur väljer ni utseendet på värdinnorna?

– Det gör kunden. Värdinnorna för Swedavia är exempelvis repliker på verkliga personer som jobbar på Swedavia. Leo Vegas skulle till exempel kunna använda Dolph Lundgren som värd, och tänk när Volvo hade Zlatan som representant – det hade varit schysst att ha honom för personer som funderar på att köpa bil.

en av era reklamfilmer för de virtuella värdinnorna säger en förbipasserande att värdinnan är "snygg". Kan det hända att de virtuella värdinnorna får fel fokus?

– Bakgrunden till klippet är att det är min dotter som är digitaliserad som värdinna i filmen, och killen som säger att hon är snygg är nu ihop med hennes syster. En kul tvist så här i efterhand. Det är jättetrixigt att säga till en kund att den inte kan ha en värdinna för att alla andra har haft tjejer. Vi kan bara styra över de svenska produktionerna och vi kan inte styra över kön. Men vi ger kunden ett sortiment som de kan välja från.

Kunden bestämmer alltså vem som ska vara digitaliserad, samtidigt som Visual Sign hjälper till med att skriva tal- och bildmanus. Bland annat går man igenom olika lägen, exempelvis ett attraktionsläge, där den virtuella värdinnan eller värden ska locka till sig människor.

Vad har ni för etiska riktlinjer kring hur de virtuella värdinnorna används? Om ett företag exempelvis vill ha en virtuell värdinna i form av en tjej i bikini som ropar till kunderna "kom hit, kom hit!", skulle det vara ok för er?

– Säljer de bikinis och är seriösa, då är det deras produkt. Då kan jag inte säga någonting om det. Men personligen skulle jag inte vilja att de används till att marknadsföra nikotin eller den typen av produkter. Det känns inte bra. Vi skulle inte närma oss den typen av företag. Vi har tackat nej till några, då vi inte vill att vår produkt ska förknippas med fel saker, säger Jennie Sandelin.

Jag trodde att konceptet med värdinnorna var att man kunde prata med dem, och fråga saker som man undrar. Hur kommer det sig att funktionen ej finns?

– Då är du mer inne på artificiell intelligens. Med röststyrning kan det vara svårt att få med hela konceptet, som bland annat kroppsspråket. Men man ska aldrig säga aldrig. Tillverkaren Tensator har säkert tänkt på samma sak och fått samma fråga. Det här är ändå så pass nytt och så pass annorlunda att man fångar uppmärksamheten på ett helt nytt sätt – det kan vara gott nog än så länge.



Dela sidan: