Dela sidan:

Hur går det till när en person bestämmer sig för att köpa sig till popularitet i sociala medier? Vilka är följarna? Är de riktiga eller botar? Och vilka är bolagen bakom?

Detta var frågorna Resumé Insikt ville ha svar på när vi för en och en halv månad sedan testade att köpa följare och interaktioner till våra två påhittade Instagramkonton Lilly Yaro (@travelswithlilly) och Kylie Anderson (@travelswithkyl).

Vi kontaktade två svenska bolag som verkar under radarn och livnär sig på detta – Instahype och Boostamig. Vi köpte bland annat 1 000 blandade följare och 1 000 kvinnliga likes.  Processen var extremt enkel och följarna trillade in direkt. Våra experter konstaterade då att det är annonsörer som i slutändan får ta smällen av fejkföljarna och att den okunskap som råder måste luckras upp.

Trots att Facebook, som äger Instagram, regelbundet säger sig rensa plattformarna från botar är våra konton – en och en halv månad efter köpen – fortfarande dopade med köpt popularitet. Av de 200 följarna som @travelswithkyl köpte finns 153 kvar, en del av dem riktiga konton men med liten aktivitet, och vissa rena botar. På @travelswithlilly finns 533 av 1000 följare kvar. 160 av följarna fanns där redan när vi köpte.

När vi i samband med köpen kontaktade bolaget erkände det dock att det inte finns någon specifik knapp för att anmäla denna aktivitet. När vi nu frågar Lukasz Lindell, kommunikationsansvarig på Facebook i Norden, varför de inte har rensat bort de följare vi köpt, menar han att det är det mer komplicerat än så.

– Vi måste identifiera om det är ett falskt konto och veta säkert, annars är risken att man stänger av riktiga människor. Skon klämmer där man antar att vissa konton är botar och vissa falska. Som privatperson kan man gissa genom att det är ett konstigt namn eller inaktivitet, men det behöver inte betyda något, säger han och fortsätter:

– Jag vet inte exakt hur alla de här köptjänsterna fungerar, om det är riktiga eller falska konton som förmedlas. Det kan vara så att man uppmanar människor att följa. Då är det i grunden en problematik i antagandet kring vad som är en falsk följare.

Hur identifierar ni en falsk följare då?
– Exempelvis kan vi upptäcka är när botar skapas i stora sammanhang, tusentals åt gången. Då uppstår aktivitet som vi lättare kan identifiera. Men vi vill inte att folk ska lära sig hur vi jobbar så de kan missbruka systemet, därför vill vi inte berätta alla detaljer. Det finns noll intresse för oss att ha falskt engagemang.

Vi frågar Lukasz Lindell varför de inte bara kan rensa bort de som är uppenbara botar från våra konton (exempelvis de på bilden).

– Jag ska ta en titt på de exempel-konton ni skickar.

Är inte även de här köptjänsterna som förstör er plattform ett problem för er? Vad kan ni göra för att ordna upp detta?
– Jo, vi tittar på dem och har koll, men det som sker utanför plattformen är behöver hanteras annorlunda. Begår de ett lagbrott genom att erbjuda tjänsten? Då finns det möjlighet att vidta rättsliga åtgärder. Är det ett regelbrott går det agera snabbare och mer direkt. Det är olika processer.

Enligt Lukasz Lindell rensade Facebook bort över två miljarder falska konton på sina plattformar under kvartal ett till tre 2018.

– Det är totalt 30 000 personer som arbetar med säkerhet och som bland annat har till uppgift att rensa hot och hat.

På Instagram och Facebook är det olika svårighetsgrad, berättar han.

– På Instagram får du ha fler än ett konto. Därför behöver vi använda andra metoder för att upptäcka falsk aktivitet än på Facebook där du alltid ska använda ditt äkta jag, säger Lukasz Lindell.



Dela sidan: