Dela sidan:

Enligt ett regeringsbeslut fattat under torsdagen skärps kraven på Konsumentverket och Spelinspektionen i tillsynen av den nya spelmarknaden. Civilminister Ardalan Shekarabi (S) har som känt gett spelbolagen på sig till den sista mars att förändra sin marknadsföring, som han anser har blivit både för omfattande och aggressiv sedan omregleringen slog igenom vid årsskiftet.

Myndigheterna ska i september återrapportera till regeringen om vad de gjort för att komma till bukt med spelreklamen.

– De här två myndigheterna har fått både de juridiska verktygen och ansvaret att utöva tillsyn. Och nu ger vi dem i uppdrag att prioritera det här och återkomma med en ordentlig rapportering om exakt hur de har gjort för att utöva effektiv tillsyn, sade Ardalan Shekarabi till Expressen.

Kravet på att spelmarknadsföring ska präglas av måttfullhet är dock ingenting nytt, utan infördes i lotterilagen redan i januari 2017. Vid tillfället gav regeringen Konsumentverket ett tillskott på 500 000 kronor för att vidta åtgärder som behövdes för att säkerställa en fungerande och effektiv tillsyn över marknadsföringen.

– Kravet vi har fått nu är att vi ska redovisa för regeringen hur många tillsynsärenden vi har haft och vilken effekt det har fått, och det gör vi visserligen inte inom andra områden. På vis blir det väl en slags skärpning av kontrollen. Men vi ser det inte som att vi har fått skärpta krav, utan att det här är ett naturligt sätt att följa upp på vilket sätt vi använder pengarna, säger Andreas Prochazka, enhetschef vid Konsumentverket, till Resumé.

Trots att måttfullhetskravet funnits i över två år har spelmarknadens aktörer svårt att avgöra vad som är just "måttfull" marknadsföring. Det har fått marknadens branschorganisationer att väcka kritik mot Konsumentverket.

– Jag är kritisk till Konsumentverket, då diskussionen som nu kommit upp kring reklamen faktiskt inte har ett dyft med omregleringen att göra utan en lagstiftning som har gällt i över två år. Vid det här laget borde vi definitivt ha ett antal prejudicerande domar som visar vad måttfull marknadsföring är. Det är inte rimligt att överlämna helt och hållet till branschen att reglera vad som är måttfull marknadsföring, sade Gustaf Hoffstedt, generalsekreterare på Branschföreningen för onlinespel (Bos), till Resumé.

Han fick medhåll av Jenny Nilzon, vd på Spelbranschens riksorganisation (Sper).

– Vi hade hoppats att Konsumentverket och Spelinspektionen hade jobbat fram en praxis kring måttfullhetskravet redan innan omregleringen, sade hon. 

Andreas Prochazka tycker inte att branschorganisationernas kritik mot Konsumentverket håller.

– Jag köper inte det argumentet, det är för enkelt att påstå att måttfullhetskravet skulle ha varit tydligare om Konsumentverket gjort mer. Om man använder det argumentet som skäl för att spelbolag medvetet utmanar gränsen för måttfullhet tycker jag att man är snett ute. Vi vet precis lika mycket som spelbranschen som vad måttfullhet innebär, och det är det som står i propositionen. Det man kan göra som spelbolag är att antingen lägga sig på den säkra sidan för vad måttfullhet är, eller utmana gränsen, säger han. 

Enligt Andreas Prochazka är anledningen till att det inte kommit mer prejudicerande domar att man varit inne i en lagstiftningprocess. Enligt honom hade det varit vårdslöst med skattebetalarnas pengar att då driva rättsliga fall.

– Att tro att vi redan ska ha prejudicerande domar på plats är att tro att juridiken går snabbare än vad den gör. Vi stämde Ninja Casinos ägarbolag 2018, och visst kunde vi ha gjort det lite tidigare men det hade inte varit genomtänkt. Omregleringen av marknaden pågick och det fanns en osäkerhet i om måttfullhetskravet skulle förändras. Om en dom hade kommit och måttfullhetskravet hade förändrats hade den domen varit obsolet.

– Den andra anledningen till att vi inte drivit mer rättsfall är att spelmarknaden innan omregleringen haft juridiska problem med verkställighet. Bolagen har i många fall befunnit sig på Malta. Nu har vi mer rättsliga möjligheter och verktyg, fortsätter han.

Ställer måttfullhetsbegreppet till problem även för Konsumentverket?
– Ja, det försvårar både vårt och branschens arbete. Kravet på måttfullhet är lika svårt för alla. Jag har full respekt för att branschen tycker att det är svårt. Det är ett vagt begrepp som ska preciseras genom domstolsärenden och det kräver att man driver det dit. Men Konsumentverket har ju inte ensamrätt på att driva domstolsprocesser, spelbolagen kan själva sanera marknaden genom att stämma varandras marknadsföring. När det finns ett sådant här vagt lagkrav kommer det vara lite svårt att hantera i början. Det får vi räkna med, men försöka göra så rimliga bedömningar som det går. Vi vill ha frivilliga rättelser av spelbolagen, men det är svårt när det är oklart vad som är rätt och fel.

De skärpta kraven från regeringen gäller även Spelinspektionen, som tillsammans med Konsumentverket utgör spelmarknadens tillsynsmyndigheter.

Camilla Rosenberg, generaldirektör på Spelinspektionen, säger att tillsynen kring just måttfullhetsbegreppet till stor del kommer falla på Konsumentverket, som även har hand om den delen inom andra branscher.

– När det däremot gäller mängden spelrekam finns det inga verktyg eller lagregler för oss att reglera det, utan vår tillsyn kommer gälla innehållet. Vi kommer framöver att förtydliga mellan oss och Konsumentverket vilka tillsynsärenden på spelmarknaden som kommer vara ett fall för respektive myndighet. Det är redan idag ganska enkelt för oss att avgöra, men vi kommer självklart att hålla en nära dialog kring när det är vi eller dem som ska agera, säger hon.



Dela sidan: