Dela sidan:

Talangfrågan har stigit i betydelse för Byråsverige i takt med att digitaliseringen skapat en flora av nya kompetensbehov utan slut samtidigt som branschglidningen gjort att byråerna utmanas av andra aktörer än vad de gjorde för tio år sedan.

I den färska rapporten har Bohmans först frågat chefer och vd:ar inom byråvärlden om vilka faktorer de tror är viktigast för att rekrytera och behålla talang. Svaren blev: företagskultur, kompetensutveckling och intressanta kunduppdrag.

När samma frågor ställdes till de anställda inom byråvärlden blev svaren istället: företagskultur, lön och flexibla arbetsförhållanden.

Båda parterna värerar alltså företagskulturen högt, om än i olika grad. Därefter skiljer sig i väldigt hög grad. Arbetsgivarna bedömer motivationsfaktorer som lön och flexibla arbetstider långt ned på listan för sina anställda, först på sjätte respektive sjunde plats. 

Det var efter överraskande direktörernas svar  i den senaste rapporten tillfrågades som Bohmans Nätverk ville se hur det såg ut bland medarbetarna. I höstas kompletterades så undersökningen med samma frågor till 75 anställda på byråer.

Anders Welin, chefrekryterare och organisationskonsult på Bohmans Nätverk tror att glappet mellan anställda och chefer delvis har sin förklaring i generationsklyftor där den yngre generationen prioriterar en balans mellan arbete och fritid i en större utsträckning:

– Det finns ett starkt intresse för kulturfrågor. Men har man inga pengar kvar i plånboken eller tid kvar till familjen, spelar det ingen roll hur många bullar eller spännande firmaresor till Sri Lanka arbetsgivaren bjuder på. Som anställd behöver man känna trygghet för att kunna prestera och där är lönesättning en central faktor.

– Anställda föredrar kanske en lite lägre lön och bra kultur framför en superlön och dassig kultur. Men det är centralt för många att ha ett fungerande liv för att kunna bidra, därför är en konkurrenskraftig lön viktig.

Bohmans rapport visar också en stor missmatch när det kommer till det högre syftet där cheferna skattar den faktors betydelse för de anställda mycket högre än medarbetarna.

– Min spaning är att många chefer ser syfte och kultur som likartade saker. Om rätt implementerat blir konsekvensen av ett tydligt företagssyfte en stabil kultur som manifesterar syftet.

I dag konkurrerar byråerna om talang med andra aktörer än tidigare. Har techbolag och managementkonsulter drivit upp lönerna?
– De flesta som jobbar med kommunikation drivs av kreativitet och entreprenörsskap, där man frodas i en lösare kultur. Det tror jag blir en krock med managementkonsulternas ganska rigida kultur. Det ser man ofta i form av strömhopp från byråer som en konsultjätte har köpt. Där har kulturfrågor stor betydelse. Däremot är det många techbolag och startups som lockar talanger i gränslandet mellan teknik och kreativitet och de kan göra det eftersom de betalar bra och drivs av kreativitet. Den typen av kompetens är hårdvaluta.

Anders Welin understryker att det inte i huvudsak handlar om störst lönekuvert utan om en balans av flera faktorer där lönen är än.

–Lönen är inte allt, men det är en grundläggande förutsättning som vi behöver. Lite som Maslows behovstrappa.

Vad är den här mismatchen mellan anställda och chefer ett symptom på?
– Det visar ett växande problem i samhället där allt färre ska göra allt fler arbetsuppgifter vilket påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Den här pressen har drabbat köparsidan, som är pressad och det resulterar i sin tur i en mer pressad situation för byråerna.


FAKTA
Bohmans Nätverk har sedan 2008 genomfört omfattande undersökningar av marknadsorganisationer för att förstå kompetensbehov och förändringar i efterfrågan på arbetskraft. Den fjärde rapporten, Framtidens Byrå, som färdigställdes våren 2018 fokuserade på hur förändringarna i omvärlden påverkar marknads- och kommunikationsavdelningars sätt att organisera sig och arbeta, och därav deras förväntningar på byråers kompetenser, leveranser och strukturer.



Dela sidan: