Dela sidan:

I dagarna har de flesta riksdagspartier presenterat sina eftervalsanalyser. Socialdemokraternas analysgrupp konstaterade att partiets kommunikation i alltför hög utsträckning triggade känslor längs GAL/TAN-skalan snarare än den traditionella höger/vänster-skalan. Analytikerna förslog även att Socialdemokraterna bör omvärdera sin relation till medierna och se över möjligheten att återigen bli en stor aktör på mediemarknaden.

När Moderaternas analysgrupp, bland annat bestående av Kreab-grundaren Peje Emilsson, synar partiets valrörelse konstaterar gruppen att Moderaterna varit alldeles för otydliga och att väljarna varit osäkra på vad en röst på partiet egentligen innebar.

Moderaternas valstrategi utgick från ledorden "En hoppfull framtid för Sverige" och fokuserade på områdena jobb och ekonomi, lag och ordning, invandring och integration samt sjukvård och skola. Partiet valde visserligen att utse tre grupper där man skulle plocka väljare från (Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och "Soffan") men valde att utse samhällsproblemen till sin huvudmotståndare.

Gällande den kommunikativa sidan av valrörelsen konstaterar gruppen att kommunikationen kring vad man kallar Januaribeskedet, då dåvarande partiledaren Anna Kinberg Batra meddelade att man skulle börja föra riksdagssamtal med Sverigedemokraternas och att man inte skulle avstå från att lägga fram sin politik bara för att SD skulle rösta på den, var alldeles för oklar.

"Processen fram till pressträffen den 19 januari framstår i efterhand som förhastad. Trots att januaribeskedet var ett centralt utspel, var dess exakta innebörd oklar för väldigt många inblandade. Att lägga en gemensam alliansbudget var okontroversiellt internt, frågan handlade om hur delen kring Sverigedemokraterna skulle tolkas.

Ett annat problem var skiftet i retorik. Anna Kinberg Batra hade bara några månader
tidigare kallat Sverigedemokraterna för ett rasistiskt parti. Det är möjligt att
januaribeskedet framstått som mindre dramatiskt och att väljarna blivit mindre överraskade om partiledningen redan tidigare bäddat för beskedet." skriver analysgruppen.

I valet satsade Moderaterna, precis som i princip alla andra partier, mycket på sociala medier. I analysen konstaterar man dock att valet inte kom att bli det "sociala medier-val" som många hade spekulerat i. Analytikerna är även osäkra gällande hur väl engagemang i sociala medier faktiskt konverterar väljare.

"Ett tydligt exempel är Medborgerlig Samlings och Alternativ för Sveriges svaga resultat i valet, i förhållande till dessa partiers genomslag i sociala medier. Kvantitativa mått såsom antal interaktioner eller antal följare kan vara, men är inte per definition, samma sak som kommunikativ framgång."

Ytterligare ett problem med sociala medier som analytikerna lyfter fram är att partiets företrädare är alldeles för disparata i både tonalitet och budskap. Resultatet blir en spretig kommunikation som gör att väljarna inte förstår vad Moderaterna står för.

"Här vilar ett ansvar på partiledning och valledning att inskärpa en större intern disciplin inför nästa val."

Vad partiet i sin kommunikation lyckades med var enligt analysen traditionell dörrknackning och väljarsamtal, speciellt i storstadsregionerna. Totalt genomförde partiet cirka 450 000 väljarsamtal under valkampanjen.

"Dörrknackning är givetvis inte den enda formen för samtal och möten med väljarna. Men det är en beprövad, effektiv och flexibel kampanjform som fungerar i stort sett i hela landet. Det är också en av få kampanjformer som ger Moderaterna möjlighet att själva söka upp de väljare man vill nå, enligt den valdistriktsanalys partiet har."



Dela sidan: