Dela sidan:

Ombyggnationen av Slussen, en av Stockholms viktigaste knutpunkter, beräknas vara färdigt 2025. Projektet som är döpt till "Nya slussen" har väckt starka känslor och protester under åren. Notan ligger på över 12 miljarder kronor, vilket gör Nya slussen till Sveriges dyraste byggprojekt.

Det som nu väcker kritik är inte bygget i sig, utan Stockholms Stads kommunikation kring det. I de så kallade visionsbilderna som idag sitter uppe i Slussen finns en uppenbar brist på mångfald.

En av dem som reagerat är Jessica W Sandberg, grundare av Besvärlig sedan 1977. Hon har bland annat en bakgrund som pr- och pressansvarig på SOS Barnbyar, avdelningschef på byrån River och som kommunikations- och marknadschef på Stockholm Pride.

– Oavsett avsändare är det otroligt viktigt att bestämma sig för vad man vill skildra och representera i sin kommunikation. Det handlar om vilken verklighetsbild man vill ge, och jag ser definitivt en verklighet med fler nyanser än den som Stockholms Stad skildrar, säger hon till Resumé.

– Det skrämmer mig att det kan se ut såhär idag, och att ingen Stockholms Stad tycks ha reflekterat över att varenda person på bilderna är vita. Utöver det så består alla de som ska symbolisera par på bilderna av en man och kvinna, det finns inte ett enda samkönat par. Ingenstans kan du heller se en person som sitter i rullstol, fortsätter hon.

Jessica W Sandberg menar att hon inte förväntar sig en fullskalig representation av samhället, men säger att man måste göra sin hemläxa som avsändare.

– Den här typen av bilder, som dessutom är animerade, är helt verklighetsfrånvända. Det är egentligen inte bara kritik mot Stockholms Stad, för det här händer ju dagligen. Har man inte kompetens internt kring vikten av den här frågan, får man se till att ta hjälp utifrån.

Hur tänker du kring att den här typen av kommunikation kommer från just Stockholms Stad?
– Det är just det: vilka är det som platsar i Stockholms Stad? Det man säger med den här kommunikationen är att det här är den vision vi har av nya Slussen och vilka som ska njuta av den. Det är extremt basic nivå idag att ta med människor med fler hudnyanser och samkönade par. De här bilderna har inte bara råkat bli så här, det är ett val av Stockholms Stad.

Vad tror du det beror på?
– Det är bara spekulation från min sida eftersom jag inte känner dem som jobbar på Stockholms Stads kommunikationsavdelning, men kanske är det så att det saknas de glasögon som krävs för att se det här. Har du inte representation internt måste du ta hjälp av andra som har den kunskapen. Generellt i sådana här situationer är det många gånger någon medarbetare som har lyft frågan internt, men så kanske det inte finns en lyhördhet för det i organisationen. Det är omöjligt att säga exakt vad som är anledningen i det här fallet, men summa summarum så saknar den som till slut tryckt på okej-knappen kunskapen om vad den här kommunikationen gör och vad den borde göra.

Eva Rosman, som är kommunikationsansvarig för Slussen på Stockholms Stad, säger att de kritiserade visionsbilderna är från 2012, och menar att staden inte aktivt använder sig av dem i sin kommunikation dag. Dock finns de kvar i stadens arkiv, och sitter idag uppe i Slussen.

– Det här är en utvecklingsfråga, och vi blir hela tiden bättre samtidigt som verktygen för att få till representation blir bättre. Vi försöker ha med oss mångfaldsperspektivet varje gång vi tar fram bilder som en del av vår kommunikation, säger hon till Resumé.

– Hela Stockholms Stad går ut på att vara inkluderande och det finns en kommunikationsplan för det. Vi försöker uppmärksamma varandra på det och hela tiden påminna oss om att tänka på vilka som syns i vår kommunikation. Det är av stor vikt för Stockholms stad – vi jobbar ju för medborgarna och då är det extra viktigt att vara inkluderande. Sedan är det svårt att representera exakt alla, men vi ska absolut sträva ditåt.

Är det en utmaning för er att jobba med representation i er kommunikation?
– Vi behöver alla ha det här för ögonen. Jag tror inte att det är någon som medvetet ignorerar eller struntar i den här frågan, men vi måste påminna varandra. Vi har fortfarande en väg att vandra innan det faller sig helt naturligt. Men jag tror att det lätt blir så att man utgår från sig själv och upplever att det är en bra representation så länge som man själv är representerad, och att det är något som sker omedvetet. Det är därför vi behöver hjälpa varandra och hela tiden påminna oss om det här.

Har Stockholms Stad blivit bättre på representation sedan 2012, skulle du säga?
– Ja, det skulle jag säga. Jag tittade på våra senaste visionsbilder och där finns en bättre representation, men även de kan absolut bli bättre. Men det är också en stor skillnad i dag från 2012, det är ju ändå sju år sedan. Då pratades det inte lika mycket om de här frågorna.

Hur ska ni hantera det här? Kommer ni byta ut bilden?
– Just den bilden sitter på en vägg i McDonalds-gången, och planen är att vi ska göra något åt den gången men vi vet ännu inte riktigt vad. Antagligen kommer vi att byta ut bilden, men i så fall av fler skäl än det här. Men vi kommer ha med oss den här kritiken framåt när vi formar nya visionsbilder.

Någa av Stockholms Stads nya visionsbilder över Slussen efter ombyggnationen finns att hitta här. De ser dock inte ut att skilja sig nämnvärt från de tidigare.



Dela sidan: