Dela sidan:

Figurerna i Babblarna är baserade på Karlstadmodellen, ett system för språkträning som professorn Iréne Johansson utvecklade under 1970-talet. Utvecklingen av Babblarna tog fart i slutet av 1990-talet när Anneli Tisell, som nybliven mamma till ett barn med Downs syndrom kom i kontakt med modellen och bestämde sig för att utveckla Babblarna. Året är 2003 och i dag kallar hon figurerna "sitt livsverk"

.

2005 börjar Ola Schubert och hans kollega att frilansa för Hatten, då ett statligt finansierat förlag inriktat på specialpedagogik. I dag är Babblarna en mångmiljonindustri med en halv miljard visningar på Youtube. Sammanfattningsvis är förlaget Hatten och illustratören oense om hur skapandet gått till och vilka avtal som gäller. Enligt Ola Schuberts version tog konflikten sin början hösten 2017 då ett royaltyavtal mellan honom och förlaget skulle omförhandlas efter tio år.

Då hävdade Hatten att de ägde upphovsrätten och ville inte ge illustratören underlaget när han bad om det. Ola, tillsammans med den andra illustratören, försökte få till ett möte för att lösa situationen. De var tydliga med att sammarbetet skulle fortsätta, men att frågan kring upphovsrätten borde redas ut.

Enligt Ola Schubert ville inte Anneli Tisell träffa dem ihop. Hatten valde i stället att kontakta en advokatbyrå. I det här läget tar Ola Schubert beslutet att säga upp sig. Med intresseorganisationen Svenska Tecknare i ryggen formulerade han ett brev med kravet att ett avtal måste på plats, annars måste Hatten sluta använda hans uppohovsrättsskyddade alster. Enligt Ola var Hatten inte intresserade av en överenskommelse, och efter fem månader av fruktlösa försök känner han sig tvungen att agera.

Bland annat väljer han att kontakta en gemensam vän och en av licenstagarna som driver musikalen för att informera dem om att Hatten inte har skrivit avtal med alla upphovspersoner till de alster som används. Han väljer också att anmäla Babblarnas musikvideor på Youtube vilket får konsekvensen att filmerna plockas ned från plattformen i en månad



– Filmerna innehåller illustrationer och animationer som jag har skapat. Det är upphovsrättsskyddat material och eftersom vi inte var ense var jag till slut tvungen att agera. Det fanns inga andra möjligheter kvar, säger Ola Schubert till Resumé.



Det är nu Hatten och deras jurister väljer att stämma Ola Schubert i Arbetsdomstolen. Faktumet att illustratören var anställd under de sista åren under sitt 12 år långa sammarbete med produktionsbolaget gör att frågan om vem som äger upphovsrättigheterna kommer att avgöras i en domstol som är specialiserade på arbetsrättsliga prövningar.

Ola Schubert hävdar att han äger upphovsrätten till de illustrationer han skapat, vilket är merpsrten av de bärande element fom förekommer i Babblarna. Enligt honom har Anneli Tisell haft mer av en författarroll, men hon har bidragit med några skisser varav som resulterade i ett par av figurerna. Förlaget och dess ägare anser å sin sida att de äger upphovsrätten till Ola Schuberts verk och att Babblarnas framtid hänger löst om de gav efter för illustratörernas krav.



– De menar att ordet royalty inte är juridiskt bindande, de försöker få det till en bonus trots att det enligt branschpraxis inte har någon sådan innebörd, säger Ola Schubert. 



Hatten hävdar att om illustratören äger upphovsrätten skulle han kunna stoppa hela verksamheten då Babblarna bygger på figurerna.

"Hela Hattens mångåriga investering i Babblarnas värld skulle på detta sätt kunna omintetgöras..." skriver bolaget sin stämningsansökan till Arbetsdomstolen.



– Det är olyckligt. Jag tror att Hatten vill att tvisten ska avgöras i Arbetsdomstolen eftersom processen blir kortare. Men jag hävdar att det är olyckligt eftersom domstolen saknar kompetens när det kommer till upphovsrätt. De har dessutom hjälpt Hatten att formulera om sin stämningsansökan vilket jag också tycker är en besvärande omständighet, säger Ola Schubert.



I ett Facebookinlägg som Ola Schubert publicerade i helgen uppmanar han privatpersoner att swisha in pengar för att finansiera rättegångskostnaderna. Han beräknar att processen hittills har kostat honom omkring en halv miljon kronor. 



– Tvisten har så klart skapat en stor osäkerhet för min familj och vår ekonomi. Jag står ensam mot ett stort bolag och det har blivit en ohållbar situation, idag är vi djupt belånade. Det är därför jag har valt att gå ut offentligt. Jag hade gärna förlikats med Hatten och skött det här diskret, de har dock inte varit intresserade. Någonstans är gränsen nådd.



– Jag hoppas att det här kan prövas i andra instanser där kunskapen om upphovsrätten är större. Men det är sannolikt att domen i Arbetsdomstolen kommer bli prejudicerande. Om jag förlorar kommer upphovsrätten att försvagas och påverka upphovspersoner i alla branscher.



Så här i efterhand, finns det något du ångrar i den ursprungliga uppgörelsen mellan dig och Hatten?

– Det är många av oss som är lite godtrogna. Jag hoppas att vår överenskommelse var tillräcklig. Jag litade på förlaget. Det är omöjligt att skydda sig från alla olika fula avtal som företag kan tänkas komma upp med. Det är därför specifikationsprincipen finns som förstärker upohovsrättslagen just på den delen.



Vad borde du gjort?

– Jag skulle ha varit mer noggran och sett över avtalet. Nu kan det användas emot mig. Jag tror det är väldigt få illustratörer som har fullskalig koll på lagstiftningen. Nu försöker de även använda ett luddigt anställningsavtal från 2017 för att få tag i upphovsrätterna för det jag skapat som frilans.



Nu sätter Ola Schubert sitt hopp till det royaltyavtal som skrevs mellan illustratörerna och Hatten i oktober 2007, ett avtal förlaget inledningsvis hävdade inte fanns. Illustratören uppger att förlaget har ändrat historieskrivningen inför att förhandlingarna inleds den 2 maj. Under perioden har Ola Schubert stått vid sidan när Babblarna växt som kommersiell produkt.



Hur har det varit att se Babblarnas utveckling och veta att du kunnat haft del av de här pengarna?

– För mig är det inte pengarna som betyder något. Personligen gillar jag inte vissa delar av Babblarnas kommersialisering. Det som gör mest ont är de kolleger och vänner som vänt mig ryggen och idag använder sig av våra illustrationer.


– Vad som stör mig är att de har slutat ange mig och min kollega som upphovspersoner. Det är skadeståndsgrundande och provocerar mig som yrkesperson.


När Resumé ringer upp Anneli Tisell framgår det att parternas meningar går i sär om det mesta. Förlagschefen hävdar till exempel att Ola Schubert varit anställd i drygt tre år, inte två som illustratören. Hon vill inte besvara Resumés frågor som rör de juridiska detaljerna, men tillbakavisar att Ola Schubert skulle ha tagits bort som upphovsman till de verk han varit med som visuell utförare.

– Det här är en otroligt olycklig situation. Det är sorgligt att ett så långt och fint samarbete har slutat på det här sättet bara för att han ville ha mer pengar, säger Anneli Tisell till Resumé.

Hon berättar att Ola Schuberts sorti kom plötsligt sedan han inte kunnat komma överens med förlaget om ersättningsnivåerna. Kort efter avhoppet påstår Anneli Tisell att illustratören började sabotera för Hatten genom att kontakta samarbetspartners. Bland annat fick han Babblarna nedstängda från Youtube i en månad och genom att försöka stoppa en musikal med figurerna som spelats sedan 2016.

– Han gjorde det omöjligt för oss att jobba. Det är därför vi till slut blev tvungna att ta det till domstol.

Kan du förstå Ola Schuberts agerande?
– Jag kan absolut förstå att han tror på sin egen version. Sanningen är att Babblarnas värld är min idé och skapelse. Jag är dock självklart inte upphovsman till figurernas namn eller språkträningsmodellen som ligger bakom. Jag hade jobbat med konceptet länge, redan två år innan Ola och andra kreatörer anlitades. Jag hade en extremt tydlig bild och i min värld är Ola utförare. Hans bild är att Babblarna är hans verk och det är här konflikten uppstår.

– Om inte vårt bolag har upphovsrätten kan en person få makt att förstöra allt.

Anneli Tisell understryker att hon inte önskade en rättslig process utan hade hoppats att situationen hade kunnat lösas på ett bättre sätt. Hennes version skiljer sig som bekant från Ola Schuberts.

– Men Ola har inte velat prata med mig sedan konflikten började. Vi har bara haft ett personligt möte sedan dess. Jag vill inte tjafsa i sociala medier, det är bara sorgligt att se honom smutskasta min verksamhet som jobbat seriöst och ärligt i så många år. Jag ser fram emot att få ett slut på det här. Hans sätt att sabotera förstör för varumärket Babblarna.

Han hävdar att han ligger bakom den visuella utformningen till majoriteten av Babblarna. Vad hade han att utgå från när han gjorde dem?
– Min bild är tydlig. Jag är själv illustratör och formgivare, jag har varit arbetsledare, ofta med en penna i skissblocket för att visa vad jag menar. Självklart är det många flera än jag som jobbat med Babblarna, det är inte som Ola hävdar att jag säger att jag har gjort allt själv. Ola har absolut bidragit och jag är nöjd med hans hjälp annars hade aldrig samarbetet pågått i 12 år. Vi har alla jobbat tillsammans i ett team, men jag hade en väldigt klar idé om hur figurerna skulle se ut. Jag gissar att en stor del av tiden i rättssalen kommer att ägnas åt just den punkten – vem som gjorde vad.



Dela sidan: