Dela sidan:

Esse non videri, att "verka utan att synas", kan sägas vara ett motto inom det område som kallas public affairs i pr- och kommunikationsbranschen. Att hjälpa sina uppdragsgivare att påverka samhället – lobbying. Det är även mottot i den allra mäktigaste av de svenska finansfamiljerna. Kusinerna Marcus och Jacob Wallenberg styr genom familjestiftelserna och styrelsen i Investor inte bara procentuellt sett stora delar av det kapital som får det svenska näringslivet att snurra, utan besitter tack vare detta också stort inflytande i samhällets alla delar. Många av kärninvesteringarna i Investor utgör stommen i svensk exportindustri och överallt i världen hittar man spår av ABB:s, Ericssons, Saabs, Husqvarnas och Atlas Copcos verksamheter.

Detta är sedan gammalt och att vi som arbetar med kommunikation nöjer oss med att det väl är så som det alltid har varit och kommer att vara, business as usual borta på
Arsenalsgatan, finns givetvis en mängd anledningar till. Jag gissar att Peje Emilsson, en lika mytologisk figur i kommunikationsbranschen som "Husky" och de andra i familjen Wallenberg är inom affärsvärlden, kan ha haft en del med detta att göra de senaste decennierna.

Peje Emilsson startade Kreab 1970, kommunikationsbyrån som kom att definiera lobbying och pr i Sverige. Det var honom och Kreab som näringslivstopparna ringde till när de ville förändra och påverka politiska beslut och attityder i samhället. Att Kreab så sent som för ett år sedan hjälpte Marcus och Jacob Wallenberg med att ordna möten med EU-kommissionärer i Bryssel vittnar om ett långt samarbete mellan byrån och familjens verksamhet.

Också andra näringslivstoppar vittnar i intervjuer om vem de anlitar när de behöver hjälp med att till exempel förhindra en kris eller stoppa ett drev i medierna. Leif Östling ringer Peje, Marcus Wallenbergs kusin Ian Lundin ringer Peje, när han blivit föremål för en förundersökning gällande oljebolagets eventuella medhjälp till grovt folkrättsbrott i nuvarande Sydsudan.

Att Carl Bildt satt i dåvarande Lundin Oils styrelse har ju vida uppmärksammats. Att han samtidigt satt i Kreabs styrelse är föga förvånande. Och inte bara för att SAF, efterträdaren Svenskt Näringsliv och Moderaterna har varit trogna kunder – utan för att Peje Emilsson och Carl Bildt har varit kompisar sedan Bildt tog över som ordförande i Fria Moderata Studentförbundet efter Peje i början av 1970-talet.

Något som inte uppmärksammats, men som fick mig att haja till, är den nyhet jag läste förra veckan i Dagens Opinion, om att Kreab öppnar filial i Marocko. Varför Marocko? Kreabs koncernchef Charlotte Erkhammar svarar korrekt och oförargligt på intervjufrågorna om planerna bakom nya kontoret i Rabat. Anledningen till att jag reagerade är för att just i Marocko exploateras naturtillgångar i det ockuperade Västsahara.

Varken Sverige eller något annat land ger Marocko rätt till territoriet. Ockupationen har fördömts av både domstolen i Haag och av FN. Marocko fortsätter trots detta upprätta handelsavtal med EU, genom vilka naturtillgångar längs Västsaharas kust och i dess inland utvinns. EU-domstolen har riktat stark kritik mot dessa handelsavtal, men medlemsländernas och deras storbolags ekonomiska intressen i exploateringen trumfar och omvärlden väljer att titta bort.

Detta medan stora delar av Västsaharas befolkning lever under vedervärdiga förhållanden. I tröstlös väntan på självbestämmande har västsaharierna fördrivits från sina hem och har under inga som helst omständigheter fått tagit del av vinsterna från utvinnandet av deras naturtillgångar.

Men vad har Kreabs öppnande i Marocko med detta att göra förutom att de har byggt sitt rykte på att hjälpa de som vill kapitalisera i skymundan? Det kan inte vara enbart en slump att Kreab väljer att öppna en filial där tänker jag, när ett av få svenska företag som dokumenterat fortsätter verka i ockuperade Västsahara trots protester från omvärlden är Atlas Copco. Ett företag familjen Wallenberg varit inblandade i från start och fortfarande äger en majoritet av igenom Investor.

Kreabs koncernchef Charlotte Erkhammar säger i Dagens Opinion att Kreab kommer att hjälpa "globala kunder utifrån som vill etablera sig i Marocko eller behöver hjälp i övrigt.". Hon nämner inget om Västsahara.

Till Kreab och Charlotte Erkhammars försvar, så får hon ju inte heller frågan. Frågan om huruvida Marockos ockupation av Västsahara påverkat beslutet om att öppna filial i landet. Jag spekulerar ju och gissar enbart, baserat på till exempel sambanden ovan. Men kanske någon från byrån kan ge klarhet i saken.

Så, jag ställer den frågan här och nu: Charlotte Erkhammar, koncernchef och Peje Emilsson, grundare, ägare och styrelseledamot i Kreab, kommer ni genom er nyöppnade filial i Marocko att arbeta med uppdragsgivare som deltar i den folkrättsligt felaktiga exploateringen av naturtillgångar i ockuperade Västsahara?

Dan Wergelius, opinionsbildningsansvarig på Olof Palmes Internationella Center, före detta pr- och pa-konsult.



Dela sidan: