Kartläggning: Polisens kommunikation

Polisens varumärkesstrategi skaver. I veckans avsnitt av Insiktspodden tar vi er igenom historien om en myndighet som präglas av sekretess, framgångscase och siffertrix. Gäst är Joakim Wedholm.

Sekretess, twitterstatistik och forskningsförakt. Därför beskrivs polisens kommunikationsstrategier som vilseledande mot medborgarna: ”Det är ett demokratiskt problem redan nu.”
✓ Ex-polisen: Allmänheten kan förlåta
✓ ”Ju mer bra pr, desto större sannolikhet att ledningen får fortsatt förtroende”
✓ ”Vad har hänt med etoset i den överordnade polisbyråkratin?”
✓ ”Kommunikatörer kan slå undan benen för en självständig rapportering”

Lasse Wierup är en av Sveriges mest erfarna och renommerade kriminalreportrar. Här berättar han om hur polisen förekommer granskningar och kommunikationsavdelningens ”motåtgärder”: ”De har blivit mer sofistikerade och drivna”, säger han.

I flera artiklar uttrycker, experter, forskare och journalister kritik mot polisens organisation och hur de förhindrar insyn och försvårar granskningar. Nu svarar polisens tillförordnade nationella presschef Varg Gyllander på kritiken.

Tilltalande bilder, missvisande statistik och rutinartade sekretesstämplingar. Så beskriver forskare och experter polisens kommunikation – och vittnar om risker med en form av varumärkesbyggande som är direkt systemhotande.
✓ Ex-polisen: ”Finns aldrig någon form av självkritik”
✓ Professorn: ”Ett hot mot demokratin”
✓ Presschefen: ”Jag håller inte med om det”
✓ Vittnesmålet inifrån: ”Varumärket blir viktigare än saklighet och objektivitet”

I en enkätundersökning bland kriminalreportrar och deskreportrar som jobbar mot polisen uttrycker att polisen har blivit mer sluten, lämnar missvisande information och är negativa till granskningar av myndigheten: ”Finns en oro bland polisanställda”, skriver en av dem.